Öyvind möter ett monster.
Öyvind möter ett monster.

Streck på dig!

Publicerad

Sara Lundberg får Expressens ungkulturpris Heffaklumpen 2013.

Bildmakare. Sara Lundberg började sin karriär som illustratör och slog igenom som barnboksförfattare 2009.Foto: Ellinor Collin
Just bortanför morgonrusningens Stockholm, där bilarna stökar sig fram, ligger en bortglömd plats av en sort som man inte ser så ofta längre. Man svänger av, slingrar sig bort, in på en gård. Bakom ett staket ligger ett putsat femvåningshus som någon verkar ha glömt bort. Lastpallar, trasiga bilar, skrot, en hiss som bara fungerar ibland. I huset ligger barnboksförfattaren och illustratören Sara Lundbergs ateljé.

Hon börjar med att be om ursäkt för att det är så stökigt i det gemensamma ateljéköket, någon hade fest i helgen. Sedan öppnar hon dörren till sin ateljé och ber om ursäkt för att det är så välstädat, hon hade några författarkollegor på besök och har städat.

Att vi alls pratar om städningen av ateljén har att göra med att jag läst att hon inte städar ateljén medan hon håller på med ett projekt och frågat om var hon är i sitt projekt nu.

- Jag har sparat det jag städade undan i en påse, så jag kanske lägger tillbaka det igen.

 

Men det där med städat och ostädat finns också i Sara Lundbergs böcker. I böckerna om Vita och Öjvind har hon etablerat en kärleksfull relation mellan ordning (Vita) och kaos (Öjvind). Vita är en flicka som ritar de vita strecken på vägarna, följer vägarna dit de går.

- Jag hittade Vitafiguren när jag satt på en buss och såg de där vita strecken och föreställde mig någon som målade dem. Och i förlängningen såg jag att livet är den där vägen som drar i väg och man har ingen kontroll.

- Den som kritar de där vita strecken är jag som försöker få ordning. Vita blev viktig för mig och jag började nysta i hennes karaktär.

Att hon säger nysta känns rimligt, det finns något väldigt nystigt i hennes böcker, rörelser, trådar, spår, vägar som försvinner och kommer tillbaka.

Vita följer vägen duktigt, ända tills hon träffar Öjvind i den andra boken. Öjvind som reser med den nyckfulla vinden och trampar ner i hennes målarhink, bjuder på en god smörgås, innan han frågar varför hon målar vita streck men blåser bort innan hon hinner svara. De hittar varandra igen och det blev en tredje bok som kom ut i år som heter "Öjvind och världens ände".

 

Heffaklumpen.
Sara Lundberg hade tio år av illustrerande bakom sig innan hon skrev sin första egna bok. Innan dess hade hon velat blir en konstnär som målade tavlor som man hänger på gallerier. När hon började illustrera tänkte hon att varje bild skulle klara sig själv, att den skulle kunna lyftas ut ur berättelsen och hängas på väggen. Men med tiden såg hon hur något tredje uppstod när bilderna blev en del i berättelsen, när text och bild nystades samman.

- Då släppte jag kravet på att göra en duktig bild och förstod att bilden ska vara för berättelsens bästa.

Men till slut kom hon till ett läge där hon ville nysta allt själv, texten också. Det blev den första boken i Vitaserien, "Vita streck", som kom 2009.

 

Det finns en detalj, en ganska synlig sådan, i Sara Lundbergs böcker om Vita och Öjvind, bilden av vindens väg. Över sidorna löper tunna linjer som är vindens rörelse. Ett ostyrigt nystan. Det rör sig.

- Jag är fascinerad av spår. Som stenarna som Hans och Greta lämnar efter sig. Eller spåren i snön från den osynliga tomten i julkalendern "Trolltider".

Även vägen i böckerna rör sig, försvinner bakom kullar, dyker upp igen.

- Det finns kvar som ett minne från barndomen att jag tyckte om att följa linjer med fingret, som på kartor, och se var de tog vägen.

- Den känslan finns i mina böcker, att det inte finns något slut, att slutet är en början.

 

Finns det några begränsningar i bilderboksformen?

- Att de inte får vara mer än 32 sidor. Hur ska jag få plats med allt?

I den senaste lyckades hon prata till sig 40 sidor. Och kanske kan man läsa slutet som en besvärjelse. När Öjvind är hemma igen efter en ofrivillig utflykt till världen under hans egen och den bortom vid fönstret där ännu en värld brer ut sig. Där står det att "det inte finns något slut".

Sara Lundberg berättar om en av sina barnboksförebilder, Theodor Seuss Geisel.

- Han har inga som helst begränsningar i sin hjärna. En av hans böcker, de ska läsas på engelska för de är på rim, heter "Beyond Zebra" och är en berättelse om alla bokstäver som finns efter Z.

Den ena fantastiska bokstaven efter den andra dyker upp.

- Det är en bok som är långt längre än 32 sidor.

En plats bakom bortanför där saker bara fortsätter pågå. Som huset med ateljén där Sara Lundberg redan nu sitter och förbereder för stöket och nystandet med nästa bok om Vita och Öjvind.

- Nu ska de få träffas och vara mer med varandra hade jag tänkt, inte driva ifrån varandra hela tiden.

Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Vik biträdande kulturchef: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag