Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Stig Fredrikson

Därför riskerar Navalnyj livet i hungerstrejken

Aleksej Navalnyj 2019.
Foto: SERGEI ILNITSKY / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN
Journalisten Stig Fredrikson.
Foto: MIKAEL SJÖBERG

Stig Fredrikson förklarar hungerstrejkens historia i Ryssland.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KULTURKRÖNIKA. Att hungerstrejka är en klassisk och desperat protestmetod i ryska fångläger och straffkolonier. Ibland avbryter en fånge sin hungerstrejk inför hotet om tvångsmatning. Ibland dör han.

När författaren Anatolij Martjenko dog i ett fångläger i december 1986, var det i sviterna av en hungerstrejk som hade pågått i fyra månader. Han fängslades först efter en protest mot Warszawapaktens invasion i Tjeckoslovakien 1968. Martjenko var när han dog, och han hade åkt in och ut i Gulag-arkipelagen under nästan hela sitt vuxna liv, oftast straffad för att han krävde frihet för Sovjetunionens politiska fångar.

Jag träffade Martjenko en gång i Moskva, när han en kort tid var frigiven. Det var en klassisk zek jag mötte, en lägerfånge som var mycket mager och verkade frysa hela tiden, fast vi var i en varm lägenhet. Men jag såg i hans ögon en obruten vilja, och att han var oknäckt intellektuellt, även om hans kropp bröts ned hela tiden. Han vägrade kompromissa om kraven på politiska reformer och gick inte med på KGB:s erbjudande om emigration. Kanske bidrog hans död i lägret till Gorbatjovs beslut att släppa politiska fångar.

Kanske lider han fortfarande av sviterna av mordförsöket med Novitjok i augusti förra året.

När Aleksander Solzjenitsyn inte kunde komma till Nobelfesten i december 1970 skickade han i stället en hälsning att läsas upp under banketten i stadshuset. Men en mening, den sista, ströks under uppläsningen. Där uppmanade Solzjenitsyn festdeltagarna ”att inte glömma att politiska fångar hungerstrejkar just denna dag till försvar för rättigheter som har inskränkts eller trampats ned”. Nobeldagen den 10 december är också de mänskliga rättigheternas dag. Men uppenbarligen fruktade Svenska Akademien att middagsgästerna skulle provoceras av en sådan påminnelse.

När den ukrainske filmaren Oleg Sentsov avbröt sin hungerstrejk i oktober 2018 efter 144 dagar var hans tillstånd ytterst kritiskt. Han satt då i ett fängelse på Jamal-halvön i nordligaste Ryssland, efter att ha kidnappats av rysk polis på Krim 2014 och dömts till 20 års fängelse för påstådda terrordåd. Sentsov hungerstrejkade för kravet att alla ukrainska fångar i Ryssland skulle friges. Under hungerstrejken gick han med på att ta emot näringslösning, men när fängelseledningen hotade med att tvångsmata honom, avbröt han strejken. Det är en mycket plågsam behandling, med en slang ner i halsen. Sentsov blev senare fri i en fångutväxling.

Aleksej Navalnyj har nu hungerstrejkat sedan 31 mars. Det är inte alls lika länge som Oleg Sentsov höll ut, men förmodligen är Navalnyj redan i ännu sämre skick än vad Sentsov var. Kanske lider han fortfarande av sviterna av mordförsöket med Novitjok i augusti förra året, kanske har han ett obehandlat diskbråck och behöver omedelbar läkarbehandling. Navalnyj kräver att få bli undersökt av oberoende läkare som han litar på, vilket han enligt rysk lag har rätt till, men det har vägrats honom. 

Hans anhöriga fruktar för hans liv, och straffkolonins läkare hotar honom med tvångsmatning. Kanske hoppas de att insikten om hur smärtsam tvångsmatningen är, ska förmå Navalnyj att avbryta hungerstrejken. I en av Rysslands allra hårdaste straffkolonier pågår nu ett drama om vem som blinkar först.


Stig Fredrikson är journalist och författare, tidigare korrespondent i Moskva.

Lyssna på nya mediepodden ”Lägg ut!”

https://embed.radioplay.io?id=82648&country_iso=se

En podcast om journalistik och medieveckan – av Expressens kulturchef Karin Olsson och redaktionschef Magnus Alselind. Varje fredag med en spännande gäst.