Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Staten ska inte lägga sig i Virtanen vs Wallin

Cissi Wallin är misstänkt för grovt förtal för innehållet i sin egenutgivna bok ”Allt som var mitt”.
Foto: JEZZICA SUNMO
Nils Funcke, tryck-och yttrandefrihetsexpert.
Foto: OLLE SPORRONG

Justitiekanslern, statens åklagare i tryck-och yttrandefrihetsbrott, ska nu utreda Cissi Wallin för grovt förtal. 

Nils Funcke tycker att Fredrik Virtanen kan ta tillvara sina intressen utan statens hjälp.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KULTURDEBATT. Hon tror sig ha lagt det bakom sig. Men ”kroppen har inte glömt” och påminner ständigt om det hon betecknar som en våldtäkt. Hur det som hände fortfarande efter över tio år begränsar hennes vardag.

Cissi Wallins berättelse i boken ”Allt som var mitt” är stark. Den behöver bli berättad som en upprättelse och kanske stöd för utsatta kvinnor. Den form hon valt för sin berättelse placerar en identifierbar man i den ena vågskålen. Där finns Fredrik Virtanen som hon anser försatt henne i ständig ångest och kaos, men som har rätt till att skyddas från att oförtjänt utmålas som brottsling. I den andra vågskålen finns Cissi Wallins yttrandefrihet.

Likt den ena tranan i Justitiekanslerns vapen har nu JK, Mari Heidenborg, vågskålarna i sin hand. 

Fredrik Virtanen begär att JK ska åtala Cissi Wallin för förtal. I boken anklagar Wallin en ”medieman”, som inte kan vara någon annan än Fredrik Virtanen, för våldtäkt. Två grundläggande krav för att boken ska utgöra förtal är därmed uppfyllda. Återstår gör prövningen om det trots allt är försvarligt att peka ut Virtanen.

VIRTANEN VS WALLIN

För ett år sedan dömdes skribenten Cissi Wallin i Stockholms tingsrätt för grovt förtal av journalisten Fredrik Virtanen. Hon fick villkorlig dom och blev ålagd att betala 90 000 kronor i skadestånd. Domen är överklagad. 

Bakgrunden var att hon 2017 pekade ut Virtanen på Instagram som våldtäktsman, en anklagelse som tidigare hade utretts av polis och lagts ned. Virtanen nekade till anklagelserna.

Nu misstänks Cissi Wallin dessutom för tryckfrihetsbrott för sin bok ”Allt som var mitt”, där hon berättar om sitt liv och sina upplevelser i mötet med Virtanen, dock anonymiserad som ”mediemannen”..

Justitiekanslern (JK) har beslutat sig för att inleda en förundersökning. JK är den enda som kan väcka åtal i tryckfrihetsbrott, något som sker ytterst sällan. 

Cissi Wallin bestrider att boken skulle innehålla grovt förtal.

Enligt tryckfrihetsförordningen ska de som fått förtroendet att vaka över yttrandefriheten ständigt ha i åtanke dess betydelse för demokratin, hellre fria än fälla och mer se till syftet med ett yttrande än ordvalet.

Som regel avvisar JK enskilda som vädjar om att JK ska väcka åtal för förtal. Samhället ska inte göra enskildas sak till sin om det inte finns ett starkt samhällsintresse. Det uttrycks i lagen som att det ska vara påkallat från allmän synpunkt.

Att ta steget från förundersökning till åtal är stort.

Allmänt åtal vid förtal är tänkt att vara reserverat för kvalificerade fall, till exempel förtal av en tjänsteman i dennes yrkesroll eller av minderåriga. För den som förmår driva sin egen sak tillhandahåller samhället domstolar för att schismer mellan enskilda ska ”lösas” under civiliserade former.

Allmänt åtal enligt tryckfrihetsförordningen för förtal har i modern tid endast väckts ungefär en gång vart tionde år. Mest känt är när Expressen 2005 fälldes för en publicering om Mikael Persbrandt. Ett åtal som mer får tillskrivas önskan att testa lagstiftningen än att tillvarata en utsatt person och tillgodose ett starkt allmänt intresse.

Att Mari Heidenborg inlett en förundersökning mot Cissi Wallin är en sak. Men att ta steget från förundersökning till åtal är stort. 

JK Mari Heidenborg.
Foto: STINA STJERNKVIST/TT

Varje JK har ett utrymme för att avgöra om ett åtal är motiverat eller inte. Som kontrast till Persbrandtåtalet avvisade tidigare JK, Anna Skarhed, familjen Palmes begäran om åtal mot filmen ”Call girl”, som byggde på Geijer-affären, och där filmens statsminister utpekades som pedofil. 

Även om tröskeln för allmänt åtal sänkts något sedan dess är huvudregeln att enskilda ska driva sin egen sak, vilket Virtanen också redan gjort i tingsrätten gällande utpekandet av honom på Instagram. Med tanke på hans dokumenterade förmåga att ta tillvara sina intressen och att det även i övrigt saknas starka skäl för allmänt åtal bör JK avvisa Virtanens begäran.


Av Nils Funcke
Nils Funcke är tryck-och yttrandefrihetsexpert och journalist. 

Lyssna på ”Lunch med Montelius”

https://embed.radioplay.io?id=76618&country_iso=se

En omtalad podd från Expressen Kultur – som tar er med bakom kulisserna i kulturvärlden. Med två av kultursidans stjärnor: Martina Montelius, teaterdirektör och författare, och kritikern Gunilla Brodrej. Podden är en hyllning till alla kulturtanter där ute oavsett kön.