Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Ställ inte krav på hus i ”klassisk stil”

Engelbrektskyrkan.
Foto: Lennart Isaksson / DN
Engelbrektskyrkan.
Foto: DPA
Husbygge i Västerås.
Foto: Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN

Politikerna i Upplands Väsby vill att kvarteren ska uppföras i klassisk stil.

Dan Hallemar föreslår ett annat sätt att diskutera ny arkitektur.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

ARKITEKTURDEBATT. I Upplands Väsby kräver politikerna vissa arkitektoniska stilar i en tävling om nya kvarter. I Dagens Nyheter (6/10) efterfrågar Peter Elmlund och Torbjörn Hultsberg (apropå arkitekturupproret) mer pluralism i arkitekturen genom att önska flera och olika riktningar.

Men varför denna upptagenhet vid stilar, positioner och riktningar? 

1893 skrev arkitekten Carl Westman uppgivet om den samtida arkitekturen som ”en maskerad, där alla tiders kostymer, utom vår egen uppträda”. Det var i stilimitationernas tid, ny-stilarnas tid. 

När Engelbrektskyrkan i Stockholm invigdes 1914, ritad av Lars Israel Wahlman beskrevs den som en sorts motståndshandling mot det som Westman iakttagit, mot maskeraden. Arkitekten Torben Grut skrev: ”Detta är då äntligen en verklig, modern kyrka, en som kan tagas helt och fullt på allvar. Utan och innan uppriktigt”.

Som ni hör kan arkitekturen, och diskussionen om den, handla om allvar, lögn och kanske till och med ärlighet.

Det är ju intressant.

Den höga Engelbrektskyrkan i varmt rött tegel uppfattades, där den stod med sin granitsockel på berget, som en realistisk byggnad. Hur den steg ur berget, hur hantverket och materialen kändes. En bra mässa, helt enkelt. 

Man kan försöka minnas detta sätt att betrakta arkitektur när man lyssnar till och hör om efterfrågan på hus ”i klassisk stil” som nyligen i en markanvisningstävling i Upplands Väsby. Här uppmanas arkitekterna att rita hus i någon av de fyra arkitekturstilarna jugend, nyrenässans, 20-tals klassicism och nationalromantik.

En dörrvakt vid gränsen till Upplands Väsby har åsikter om vilken stil man borde ha. Det är helt enkelt ingen bra start på ett bra snack. Jag kan inte heller riktigt frigöra mig från tanken att dörrvakten ser ut som Joey Tempest 1987 och att jag skulle kunna ha invändningar mot hans stil, innan någon säger: Den där stilen är inne igen. Jaha, så var man ute igen. 

Jag satt nyligen vid en solbelyst tegelvägg i Skövde, rest 1965, jag hade kunna bli kvar där länge.

Istället skulle här kunna rymmas en idéburen diskussion om vad en bra byggnad kan vara i en tid som vår och varför? En markanvisningstävling med ett seminarium om synen på sanningen inom arkitekturen? Hej, postmodernismen! Om hur hantverket ser ut i en tid av digitala möjligheter? Om vad tyngd är i arkitekturen? Hur känns den? Vad gör den? Eller om material? 

En tegelvägg i Skövde.
Foto: Dan Hallemar.

Jag satt nyligen vid en solbelyst tegelvägg i Skövde, rest 1965, jag hade kunna bli kvar där länge. Hade det med hantverket att göra? Med solen? Med teglet? 

Och skuggor, visst finns det något alldeles särskilt med hur skuggorna kan röra sig på en fasad? Men bär skuggorna på en stil? Eller storlek? Vad gör ett stort trapphus med en, en plats där man kan stanna en stund, sitta ner och prata med en granne? Pluralismen finns i frågorna vi ställer. Eller för att prata med Willy Kyrklund: ”Jag söker frågan på vilken livet är svaret”. Livet i husen, i staden, i skolan, överallt där arkitekturen är. 

Livet inte livsstilen.

Men allt slutar med att man pratar om stil. Jag föreslår att man slutar med det. Sedan kan man börja prata om mångfalden av och närvaron i de upplevelser som former kan ge oss.


Dan Hallemar är medarbetare på Expressens kultursida och driver podcasten ”Staden”.  



Lyssna på ”Lunch med Montelius”

https://embed.radioplay.io?id=74519&country_iso=se

En omtalad podd från Expressen Kultur – som tar er med bakom kulisserna i kulturvärlden. Med två av kultursidans stjärnor: Martina Montelius, teaterdirektör och författare, och kritikern Gunilla Brodrej. Podden är en hyllning till alla kulturtanter där ute oavsett kön.