Om 40 år visas förhoppningsvis omdebatterade filmen Sucker punch på Cinemateket. Foto: Clay Enos
Om 40 år visas förhoppningsvis omdebatterade filmen Sucker punch på Cinemateket. Foto: Clay Enos

Sprätten och toaletten

Publicerad
Uppdaterad
Emma Gray Munthe tar en underskattad 70-talsfilm i försvar.
Förra veckan visades den (på 70-talet totalförbjudna och utskällda) svenska filmen Thriller - en grym film på Cinemateket i Stockholm. Detta får Nils Petter Sundgren att raljera över både filmens och publikens kvaliteter (Expressen 2/9). De som var på plats är "filmkonstens bajs­ätare" och hyser en längtan ner i "filmkonstens träsk". Vidare är visningen jämförbar med om Moderna museet skulle "satsa på hötorgskonst eller biblioteken på särdeles usla författare".
Efter sex decenniers verksamhet som filmkritiker verkar det alltså helt ha undgått Sundgren att filmer, böcker och konst ofta omvärderas i ljuset av nya tider och värderingar. "Usla", moraliskt förkastliga och/eller samhällsfarliga författare plockas kontinuerligt upp ur frysboxar och garderober. En "dålig" film kan i backspegeln framstå som missförstådd. I fallet Thriller handlar Cinemateket-visningen inte bara om att "toleransnivån för sex och våld på bio har höjts avsevärt" eller om att "smaken för vulgaritet" blivit större, som Sundgren tror.
Snarare har det, sedan 70-talet, uppstått nya sätt att läsa filmen.
Thriller ingår, tillsammans med filmer som I spit on your grave och Abel Ferraras mästerverk Angel of vengeance, i en genre som kallas "rape/revenge"-film. Den kvinnliga huvudpersonen våldtas och förnedras i inledningen av filmen, för att sedan hämnas brutalt och blodigt. Ett koppel sådana filmer dök upp samtidigt som kvinnorörelsen på 70-talet, och totalsågades ofta.

Först i efterhand har de omvärderats och fått kultstatus inte bara av filmkonstens bajs­ätare utan också av den feministiska filmteorin. Att inte vara en stor fantast av de feministiska läsningar av Thriller som gjorts sedan 1974 är en sak. Att låtsas som att de inte existerar är ignorant. Det duger helt enkelt inte att 2011 insinuera att det bara är manliga, "koprofila filmnördar" som ser genrens kvaliteter.

Jag menar inte att alla som satt i publiken på Cinematekets visning var feminister eller filmteoretiker eller en kombination av de båda. Jag menar heller inte att filmen är ett mästerverk. Däremot har Thriller kvaliteter som de flesta filmkritiker var blinda för när den kom. Sådana misstag görs hela tiden, det är oundvikligt.
Sucker punch, som kom nyligen, är ett samtida exempel. Världens samlade filmkritikerkår gick loss med sågarna, kallade den sexistisk och grabbig - och missade av bara farten en av de mest rasande feministiska filmer på flera år. Man såg tydligen inte skogen för alla babydollkläderna. Om 40 år får förhoppningsvis Sucker punch en ny chans på Cinemateket.

Emma Gray Munthe
kulturen@expressen.se
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Vik biträdande kulturchef: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag