KOMMENTAR. Spotify har tagit ställning. Ännu en gång valdes den fegaste väg som går att tänka sig. Man valde att underkasta sig Kreml.
Spotify hade kunnat avbryta alla affärer i Ryssland, i likhet med otaliga andra företag (till slut även Ikea och H&M).
En ännu bättre möjlighet hade varit att fortsätta hålla öppet, men att öppet deklarera att man upplåter sin mediemaskin åt dissidenterna, åt ryska röster som motsätter sig Putins krig. Ett sådant agerande hade kunnat få verklig betydelse just i det läge där Ryssland stänger de sista oberoende medierna. Troligen skulle det då bara bli en tidsfråga innan myndigheterna stängde Spotify. Men då hade man ändå gjort ett avtryck och Daniel Ek hade kunnat stå med ryggen rak.
Som ett absolut minimum hade Spotify kunnat låta sina ryska användare mötas av spellistor med ett fredstema. Inte ens detta vågade man göra.
I stället valde Spotify att underkasta sig Rysslands censurlagar. Det är ett skamligt val som inte bör glömmas bort. Låt mig därför teckna en bakgrund.
För en månad sedan – medan Ryssland fortsatte samla trupper runt Ukrainas gränser – rapporterades i ryska medier att Spotify öppnat ett lokalkontor i Moskva. Samtidigt registrerade man sig hos censurmyndigheten Roskomnadzor.
För en vecka sedan – när invasionen var i gång – uppmärksammade jag detta på Twitter. Jag noterade också att Spotify lagt ut en platsannons. Moskvakontoret sökte en chef till en kommande storsatsning på ryskspråkiga poddar.
https://twitter.com/rasmusfleischer/status/1497159686927364108?s=20&t=zroPHaSuTFh4xFcU0ZrFDwVi bör komma ihåg att ryska inte bara är Rysslands språk, utan även modersmål för miljontals ukrainare och belarusier. Det är alls inte självklart att en ryskspråkig poddsatsning ska utgå från Ryssland. Ett företag som värnar det fria ordet hade kunnat placera kontoret i Ukrainas huvudstad Kiev: en i huvudsak ryskspråkig stad, som även tjänat som tillflyktsort för många oppositionella från Ryssland och Belarus.
Ändå valde Spotify underkastelsens väg. Varför? För att få hamna lite närmare de största kleptokraternas kassakistor.
Efter att jag uppmärksammat saken plockades den upp av nyhetssajten Breakit. Dess reporter gjorde upprepade försök att få en kommentar från Spotify. Västvärldens fegaste medieföretag vägrade svara. Men platsannonsen togs bort i tysthet. Dagarna gick. Bomberna föll över Ukraina. Nyheten om Spotifys feghet hotade att sprida sig från Sverige till övriga världen.
Problemet var aldrig att Spotify skulle tjänat som plattform för Putins krigspropaganda.
I onsdags kväll meddelade så Spotify att man stänger sitt Moskvakontor. Men man fortsätter affärerna, fortsätter att underkasta sig Roskomnadzor. Går man till Spotifys ryskspråkiga konton på Twitter syns heller inte minsta spår. Bara glada miner. Don't mention the war!
I sitt utspel riktat till västvärlden påstår Spotify att man har avlägsnat alla poddar från Kremls propagandaorgan RT och Sputnik. Detta är med största sannolikhet en bluff. Fanns de ens där från början? För en vecka sedan letade jag efter material på Spotify med just dessa avsändare – utan resultat. Troligen vill företaget bara signalera att man minsann agerar likadant som alla andra digitala mediejättar.
Problemet var aldrig att Spotify skulle tjänat som plattform för Putins krigspropaganda. Poddar spelar i det sammanhanget en marginell roll. Som medieformat har det hittills inte slagit igenom särskilt stort i Ryssland. Youtube är oändligt mycket viktigare.
Rysslands kanske största youtuber heter Jurij Dud, med 10 miljoner följare. Efter att anfallskriget inleddes har han även använt Instagram för att protestera. Inte bara mot kriget och mot Putins ”imperialistiska frenesi”, utan mot ”undertryckandet av mänsklig vilja i Ryssland”.
När jag skriver detta har statsduman just beslutat om att belägga den typen av yttranden med fängelsestraff. Samtidigt har såväl Instagram som Youtube blockerats i Ryssland. Men inte Spotify. De kunde ha valt att erbjuda en ny plattform åt Jurij Dud, åt den nyss nedstängda radiokanalen Echo Moskvy, eller åt ryska regimkritiker i exil. Ge dem en promille av summan man gav till Joe Rogan. Men icke. Spotify valde feghetens väg.
Rasmus Fleischer är forskare i ekonomisk historia och medarbetare på Expressens kultursida. Han är också medförfattare till två böcker om Spotify, ”Spotify teardown” (MIT Press, 2019) och ”Den svenska enhörningen” (Mondial, 2018).