Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Sovjettraditionen lever i Sverige

Åsa Linderborg reagerade starkt mot Martin Kragh och Sebastian Åsbergs rapport, "Russia's strategy for influence through public diplomacy and active measures: The case of Sweden”, där Aftonbladets kultursida pekas ut som ett forum för rysk smygpropaganda. Foto: ANDERS YLANDER
I år har det gått hundra år sedan den ryska oktoberrevolutionen inleddes. Foto: SERGEI KARPUKHIN / POOL / EPA / TT
Martin Kragh är chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet vid Utrikespolitiska institutet (UI). Tillsammans med Sebastian Åsberg har han analyserat rysk propaganda i Sverige i forskningsrapporten "Russia's strategy for influence through public diplomacy and active measures: The case of Sweden”, som publicerades facktidsskriften Journal of Strategic Studies i januari 2017.

De som en gång var Sovjetregimens ekon motsvaras i dag av dem som ekar den ryska propagandan.

Kristian Gerner granskar vinterns infekterade debatt om rysk påverkan i Sverige.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

"1917. Revolutionen som inte har upphört". Jag hajade till inför titeln på en ny bok som var till salu i Singerhusets bokhandel i S:t Petersburg.

Det var den 25 februari i år, nästan precis 100 år efter inledningen till revolutionen i Rysslands huvudstad. Den 8 mars 1917 demonstrerade arbetarkvinnorna mot tsarens regim. De krävde bröd till sina svältande barn och slut på kriget. Jag var där för att uppsöka minnesplatser för demonstrationerna: Sampsonijevskijgatan, Litejnyjbron, Tauriska palatset, Upprorstorget.

Tillbaka från minnesvandringen läste jag i hotellrummet boken ”1917”. Den innehåller 100 korta samtal mellan den kände sovjetiske historikern Michail Gefter (1918–1995) och hans lärjunge Gleb Pavlovskij, utgivaren av boken. Samtalen mellan de båda fördes under de oroliga åren efter Sovjetunionens upplösning och Pavlovskij fann att de bevarat sin relevans i dagens Ryssland.

 

Läs mer: Hemliga namnen i studien om Kremlfjäsk 

 

Rättslösheten permanentades i Sovjetunionen 

Gefter hävdar att oktoberrevolutionen 1917 var en katastrof som än i dag hemsöker Ryssland. Till skillnad från vad som hände med förebilden, den franska revolutionen, så inträffade i Ryssland inte någon återgång till lag och ordning: Sovjetunionen åstadkom aldrig någon motsvarighet till Code Napoléon. I stället permanentades rättslöshetens rike. Pavlovskij lägger till de 20 år som gått sedan Gefter levererade sin dom och menar att den bevarat sin giltighet.

Michail Gefters iakttagelse om att oktoberrevolutionen bokstavligen är levande historia har fått bekräftelse i dagens Sverige, nämligen i debatten om forskningsrapporten av Martin Kragh och Sebastian Åsberg, "Russia's strategy for influence through public diplomacy and active measures: The case of Sweden”, publicerad online i facktidskriften Journal of Strategic Studies i januari 2017. 

Rapporten anmäldes för ”oredlighet i forskning” hos Nämnden för utredning av oredlighet i forskning av fem personer, däribland av en viss ”Egor Putilov”, avslöjad som SD-desinformatör, filmaren och debattören Maj Wechselmann, vänsterpartisten Lars Drake och Carl Meurling, en affärsman med tidigare SD-kopplingar.

 

Läs mer: Karin Olsson: Vill Aftonbladet låta som Putin-press? 

 

Åsa Linderborg använder "goddag, yxskaft"-argument

Aftonbladets kulturredaktör Åsa Linderborg blev mycket upprörd över att forskningsrapporten klargjorde att Aftonbladets kultursida var ett viktigt forum för den ryska smygpropagandan. Hon förklarade: "Jag kommer att kontakta förlaget som ger ut Journal of strategic studies, och begära att de avpublicerar rapporten eftersom den är så ovetenskaplig och skamlös och ful i sina anklagelser".

När Linderborg i tidningsdebatten kritiserades för sin helt ogrundade sågning av en forskningsrapport som uppfyller alla regler för akribi och vederhäftighet bytte hon fokus och levererade två argument enligt den klassiska retoriska figuren "goddag, yxskaft".

Linderborgs första yxskaftsargument lyder: "Kraghs fokus har inte i första hand varit forskare, utan opinionsbildare i största allmänhet." Men Kraghs och Åsbergs rapport handlar just om opinionsbildning, inte minst om den påverkanspolitik som enligt gammal KGB-jargong kallas ”aktiva åtgärder”. Rapporten är faktiskt en mönstergill analys av företeelsen i fråga, med mycket god grund i forskningsfältet "public diplomacy".

Linderborgs andra yxskaftsargument lyder att Martin Kragh ”ägnar sig åt åsiktsregistrering” (AB 14/3). Ordet "åsiktsregistrering” insinuerar att det skulle handla om någon form av angiveri. Poängen är bara att det är föremålen för forskningen som får sina åsikter granskade och analyserade. Och detta är ju oförvitligt.

 

Svenskar sympatiserar med den sovjetiska ordningen

Gefters tes om kontinuiteten från oktoberrevolutionen tills i dag är giltig inte bara för förhållandena i Ryssland. Även i Sverige är Sovjettraditionen levande. De som en gång i tiden var Sovjetregimens ekon motsvaras i dag av dem som ekar dagens ryska propaganda. Gefters argument är att oktoberrevolutionen resulterade i rättslöshet och inte i socialism i ordets bättre mening.

Det måste innebära att de människor i Sverige som sympatiserade med Sovjetunionen sympatiserade med den faktiska sovjetiska ordningen och inte med socialismen. 

De propagerade för en ordning som karaktäriserades av omfattande korruption, grav misshushållning med de ekonomiska resurserna, omfattande nedsmutsning av miljön, förtryck av det fria ordet, skenval till parlamentet, samt militär aggression mot grannstater och annektering av främmande territorier. Och i dag?

 

Kristian Gerner är författare och professor, specialiserad på Öst- och Centraleuropa.