'Sorry, men ingen ska vända sig om mot mig'

"Tone4ever" – Tone Schunnesson på Instagram.
Foto: Privat.
Tone Schunnesson.
Foto: Norstedts

Romandebuten "Tripprapporter" har hyllats unisont på kultursidorna – nu kommer hennes första radiopjäs.

Björn Barr möter författaren Tone Schunnesson för ett samtal om litterära tabun, mänsklig uselhet och droger.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

– Ska du inte bara fråga hur mycket jag pundar? Det är väl ändå det du egentligen vill veta.

Tja, Tone Schunnesson är inte helt fel ute. Det är något med knark som gör en alldeles stissig. Inte knarket i sig – det har sin givna förklaring i signalsubstanserna som dundrar fram mellan synapserna under ett rus – men själva ordet. Som ett kliande, ilande myggbett: man vet att det är dumt att vara där och pilla, ändå färgas fingrarna snart röda.

Kanske är det också något man får räkna med om ens första bok heter "Tripprapporter" och skildrar en drogodyssé genom Thailand, Barcelona och Stockholm. Man blir ju nyfiken – inte minst då romanens namnlösa huvudperson åtminstone delvis verkar ha lånat drag av författaren själv.

– Folk blir helt galna i huvudet av att någon tar lite MDMA. Jag tänker att alla önskar att de var pundare, men inte vågar. Man kanske tänker att det är ett annat liv och att man slipper allt annat, att det finns en tjusning där.

En kort paus, sedan fortsätter hon:

– Men det här är bara en roman, du vet. Jag vill inte stå i förgrunden för att punda forever. Jag ska bara vara Tone forever.


LÄS MER: Så bra är Tone Schunnessons debut "Tripprapporter"

Debuterar med pjäs för radion

Tone för alltid. Samma fras återkommer på hennes Instagramkonto och på T-shirten hon bar i SVT:s litteraturmagasin "Babel".

– Det enda man ska komma ihåg är att inte dö. Dö inte, håll dig levande, var Tone forever. Det gäller alla kvinnor: dö inte.

Ska man läsa det som en feministisk paroll?

– Jag har tänkt mycket på myten om Orfeus och Eurydike. Han fucking vänder sig om. Han kan inte glo rakt fram i 30 minuter så hon förstenas och dör. Själv blir han poesins gud eller whatever. Det är vad som offras för skrivandet. Sorry motherfucker, men ingen ska vända sig om mot mig. Det är vad Tone forever handlar om.

Hon pratar bara en aning snabbare än vad hon avverkar cigaretter – inte helt olikt hur de laddrusiga orden forsar fram i debuten, denna "otuktiga lilla roman i hög hastighet" som Nina Lekander skrev i sin recension (Expressen 5/9). Nu – bara en dryg vecka senare – är det dags för nästa släpp, radiopjäsen "Härlig är min avgrund". Här gestaltar skådespelaren Anneli Martini den 60-åriga avdankade rockstjärnan Stella i en febrig mordhistoria i Malaysia. "Samma karaktär som i boken fast 40 år senare", som Tone Schunnesson själv beskriver henne.

– Jag tror att jag är fascinerad av gränsen för uselhet och usla människor. Ibland när man har varit ute, du vet, då tänker man "fuck, varför sa jag det till den och den". Men så tänker man på de psykopater som finns i ens närhet. De klarar ju det!

Först knark och nu ett mord. Vad är det med tabun som lockar dig?

– Jag tror att det är ett behov hos mig. Var går gränsen för att mina vänner ska sluta älska mig? Det är en intressant plats att utforska i litteraturen. För kvinnor kommer också den gränsen mycket tidigare än för män.


LÄS MER: "Livsfarligt att testa vår egen narkotikapolitik"

Manliga domäner

Hade Birgitta Stenberg eller Kerstin Thorvall ännu varit i livet, hade de nog nickat igenkännande åt de där orden. Skildringen av den mänskliga naturens mindre smickrande sidor är fortfarande en manlig domän. Det syns inte minst i de tripprapporter på nätforumet Flashback som romanen lånat titeln från. Långa, nästan loggboksliknande beskrivningar över hur olika en lapp LSD eller en näve svamp kan slå.

– Texten i sig kanske är förhärligande eller romantiserande, men tänker man på hur form och innehåll korresponderar så är det skitsorgligt att de sitter hemma ensamma och trippar.

Tror du att de gör det?

– Män har inga vänner. Det är så. De blir ihop med någon och så lever de med den personen. Har du vänner?

Ja.

– Håll hårt i dem i så fall.

Hennes cava med is är urdrucken, ciggen har tagit slut. Om nu summan av alla laster verkligen är konstant finns det inte mycket utrymme kvar för andra utsvävningar. Ändå fortsätter det att klia på myggbettet:

Hur var det nu med knarket?

– Jag tog mycket mer droger förr. Det är svårt att vara både självförbrännande och litterär. Det jag är intresserad av är ett skrivande liv, inte att vara ordförande för pundarnas riksförbund.


FOTNOT. Tone Schunnessons pjäs "Härlig är min avgrund" sänds klockan 19.30 i P1 i dag.


Följ Expressen Kultur på Facebook – så missar du inga nyheter!