Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Sorgesånger om Kaukasus

Sedan 2009 har fler än 700 människor mördats i Kaukasus. (Bilden är något beskuren.)Foto: Pieter ten Hoopen

Nils Forsberg ser Pieter ten Hoopens bilder från ett icke civiliserat land.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KONST

Pieter ten Hoopen

"Vittnesmål från Norra Kaukasus"

Fotografiska, Stockholm

Till 23/2

En ingusjisk mor som berättar om hur sonen återfanns torterad och halshuggen, medan hon visar de kläder han bar som nyfödd. En människorättsjurist i Dagestan som skjutits, i huvudet (och mirakulöst överlevt). En man som berättar om sonen som försvann ena dagen och nästa fanns på bårhuset, också han utan huvud.

Pieter ten Hoopen har varit i Kaukasus och utöver att fotografera gjort en kort dokumentär där dessa öden presenteras. Det är bottenlöst sorgligt och fruktansvärt och man tänker att de anhöriga borde ropa på hämnd, men det gör de inte. De önskar bara att få veta vad som hände. Att det ska bli åtminstone en utredning och sedan, kanske, en rättegång.

Det kan de ju drömma om.

 

Vi har läst och sett reportagen om korruption, tvångsarbete utan lön och polismisshandel. ten Hoopens utställning är ännu en påminnelse om att Vladimir Putins Ryssland inte är en civiliserad stat.

I Kaukasus ledde Sovjetimperiets kollaps bara till mer korruption och våld och det ten Hoopen visar är en del av följderna av detta. Islamismen är en annan. I tusentals år hade olika kulturer levt sida vid sida i den här regionen. Det tog visserligen lite tid men nu har det definitivt slagits sönder och det är det kleptokratiska Maffiarysslands fel - sällan har ett politiskt skede varit så lättbegripligt.

 

Att Fotografiska bereder plats för en så stark och politisk utställning är oväntat och roligt. Det är ironiskt också - en av institutionens finansiärer är vd:n för Vostok Nafta, ett investmentbolag med nära band till oljefamiljen Lundin, specialiserat på Ryssland. Företaget pratar gärna om hur det har erfarenhet och nätverk för att hantera riskerna med att investera där.

Kanske är det filantropi och kärlek till kultur som ligger bakom engagemanget i Fotografiska, kanske betraktas det bara som en bra investering.