Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Somliga väljer Bibeln – andra väljer Marx

Rebecca Selberg, doktor i sociologi.Foto: Pressbild
Liv Strömquist, serietecknare och poddare.Foto: Maja Flink / Galago
Nina Björk, författare.Foto: OLLE SPORRONG

Marknadens apologeter tvingas på defensiven när allt fler nu söker ett djupare värdesystem.

Rebecca Selberg ser i debatten om sex, religion och gemenskap en motrörelse mot marknadens mekanismer.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KULTURDEBATT. Varken Liv Strömqvist eller Nina Björk är på väg att bli katoliker, det vågar jag säga utan att känna dem. Men något är Joel Halldorf på spåren när han i deras texter identifierar en längtan efter mänsklig samvaro bortom nyttokalkyler (Expressen 5/10). 

Halldorf känner väl igen sökandet efter något större och djupare – något som är ”mer än ett tunt kontrakt”. Själv har han hittat svaret i religionen, ”där ritualer och praktiker för människan i kontakt med ett heligt kosmos”. Personligen tror jag att svaret finns i ungersk-amerikanen Karl Polanyis ”Den stora omdaningen” från 1944. 

Boken, som sociologer och ekonomer nu allt oftare vänder sig till för att förklara den politiska, ekonomiska och kulturella oreda som världen befinner sig i, analyserar marknadsfundamentalismens effekter. 

Tesen är följande. När marknaden går från att vara inbäddad i sociala institutioner där den underställs normer kring moral och etik, till att i stället självt utgöra normen för hela samhället, då dras också våra gemenskaper isär. Marknadsfundamentalismen är så destruktiv, enligt Polanyi, att den ofelbart kommer att mötas av en motrörelse som syftar till att åter bädda in marknaden och skydda samhället från dess depraverande effekter. 

Polanyi kallade denna historiska process för dubbelrörelse: först en radikal expansion av marknaden och av marknadslogiken. Därefter samhällets krav på skydd från marknadens destruktiva effekter på samhällskittet.

Idag befinner vi oss i en tredje våg av marknadsfundamentalism.

Polanyi identifierade två vågor av marknadsfundamentalism. Den första inträffade runt tiden för den industriella revolutionen, då arbete, jord och pengar förvandlades till fiktiva varor. Idag har vi, menar sociologen Michael Burawoy, glömt bort att dessa saker faktiskt inte är naturliga varor – så vana är vi vid att allt köps och säljs och spekuleras i. Men arbete handlar ju om mänsklig utveckling och samvaro; marken vi står på har historiskt sett varit grunden för gemenskap och inte för spekulation; och pengar har spelat rollen att underlätta utbyten, snarare än att som i dag köpas och lånas för att ackumuleras genom räntor och krediter. 

Den första vågens marknadsfundamentalism skapade sådan omfattande social misär att statliga regleringar framstod som helt nödvändiga. Men snart kom en andra våg av marknadsfundamentalism, under 1900-talets storskaliga industriproduktion. Denna våg är särskilt intressant att studera, därför att den visar på spännvidden i de politiska projekt som motrörelserna formade sig till. I Skandinavien blev svaret socialdemokrati, en slags blandning mellan kapitalism och socialism som bestod av starka skyddsnät i form av socialförsäkringar och framväxten av en icke-kapitalistisk människofrämjande sektor, den offentliga. Men på andra platser utvecklades motrörelserna till nazism, fascism och stalinism. 

”Järnladyn” Margaret Thatcher.Foto: GERALD PENNY / AP TT NYHETSBYRÅN/ NTB SCANPIX

Idag befinner vi oss i en tredje våg av marknadsfundamentalism, som tog fart med Thatcher, Reagan och, här i Sverige, regeringen Bildt. Vi har accepterat att arbete, jord och pengar köps och säljs för schackrandets skull, men fortfarande syns ett reflexmässigt motstånd mot skapandet av nya fiktiva varor, som kroppsdelar, integritetskänsliga data eller varför inte skolelever. Problemet med fiktiva varor är att bytesvärdet tenderar att urholka bruksvärdet. 

När marken styckats av, använts upp, eroderat eller förgiftats så blir den till slut ödemark, utan värde för någon. När arbetare hårdexploateras eller utsätts för risker kommer de att tappa orken, skadas eller dö, och bli värdelösa på marknaden. 

När pengar blir en vara spelar det ingen roll att allt färre arbetar, eller att lönerna är så låga att vi handlar på krita: börsen kan se sina siffror gå upp oavsett, och till slut framstår pengar och värde som en obegriplighet. 

Bland marknadsfundamentalisterna syns i dag två strategier: antingen erkänner man en del av de problem som en förhärskande marknad skapar, och öppnar upp för regleringar, skyddslagstiftning och gemensamma välfärdslösningar. Från OECD, World Economic Forum och Financial Times hörs nu sådana tongångar. Andra är ansträngt principfasta, och har som taktik att genom svårgenomträngliga resonemang om allt från postmodernism till cirkelns kvadratur behålla problemformuleringsinitiativet.

 

Teologen Joel Halldorf, aktuell med boken boken ”Gud: Jakten”.Foto: OLLE SPORRONG

Men i samhällsdebatten har marknadens apologeter tvingats på defensiven, det märks inte minst därför att allt fler nu söker efter det som Halldorf föreställer sig finns i katolicismen, nämligen ett värdesystem bortom de tunna kontrakten. Det är också därför våra mittenpolitiker, fast på nyliberalismens upptrampade stig, är i sådan otakt med tidens strömningar.

Det sägs att Lenin vid första världskrigets utbrott drog sig tillbaka och läste Hegel. I denna orons tid är det många som följer samma impuls, och slår i böcker efter både karta och kompass. Somliga väljer Bibeln, andra Marx. Vi lär se fler diskussioner om -ismer på kultursidorna framöver. 

Men vi gör nog bäst i att titta upp ibland, och kasta ett öga både på vår historia och vår samtid. Motrörelsens kraft är lika stark som den marknadsvåg som startar den, men de gemenskaper som formar samhällets försvar leder inte till något heligt kosmos.

 

Av Rebecca Selberg

Rebecca Selberg är doktor i sociologi och lektor i genusvetenskap vid Lunds universitet. 

 

 Lyssna på ”Lunch med Montelius”

https://embed.radioplay.io?id=74519&country_iso=se

En omtalad podd från Expressen Kultur – som tar er med bakom kulisserna i kulturvärlden. Med två av kultursidans stjärnor: Martina Montelius, teaterdirektör och författare, och kritikern Gunilla Brodrej. Podden är en hyllning till alla kulturtanter där ute oavsett kön.