Snart går jag här och längtar till Italien

Liselotte Watkins är aktuell med bilder från sitt Italien på Millesgården. Här "La Cura" från 2020.
Foto: Sofia Johansson
"L'Orto", 2020.
Foto: Sofia Johansson
Therese Bohman.

Liselotte Watkins skildrar det italienska vardagslivet i sina verk på Millesgården.

Therese Bohman fascineras av hur hon skapar en värld som man vill vara en del av.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

RECENSION. Liselotte Watkins slog igenom som modeillustratör på 1990-talet genom att teckna snygga tjejer som såg ouppnåeligt coola ut. Parallellt med en internationell karriär (som bland annat innefattat samarbeten med Prada) och en flytt till Italien har hon, sannolikt ouppsåtligt, även blivit ett slags lågmäld influencer för medelålders kvinnor som drömmer om en lite härligare, mer livsbejakande tillvaro. Jag måste räkna mig själv till en av dem. En regnig dag är det ljuvlig eskapism att scrolla sig bakåt i Watkins instagramflöde: Den avundsvärt inredda lägenheten i Rom. En grillad fisk med potatis och oliver. Höst i Toscana. Att passera Berninis elefantskulptur på vägen till förskolan.

Liselotte Watkins är aktuell med en utställning på Millesgården.
Foto: Yanan Li

Sedan några år har Watkins övergått från illustration till måleri, på duk och på gammal keramik som hon köper på loppisar. Båda delar kan nu ses på Millesgården i en utställning som knappast kunde fått en lämpligare lokal än Carl Milles Italien på Lidingö.

Verken är indelade efter teman som anspelar på Watkins vardag i Italien. I ”Il mare” befinner sig kvinnor och barn på stranden, i ”La vita” syns interiörer och stilleben med frukter och grönsaker, alltsammans i ett slags mjuk, dekorativ kubism som andas Picasso och hans fascination för Medelhavet. Målningarna är vänligt pastellfärgade och strösslade med italiensk rekvisita som pinjeträd, renässanskonst och vulkaner i siluett.

Det gränsar till livsstilpornografi för italofiler.

Det gränsar till livsstilpornografi för italofiler, men gott så: Det är fascinerande hur Liselotte Watkins gång på gång lyckas skapa en värld som man så gärna vill vara en del av. Från de sura modelltjejerna i tidskriften Bibel vid millennieskiftet, till det trivsamma italienska köket på målningarna på Millesgården, där säsongens grönsaker ligger vackert arrangerade på en rutig duk. Varför har jag inte en sådan rutig duk? Ett första steg mot en lite härligare tillvaro vore helt uppenbart att skaffa en rutig duk. 

KONST

LISELOTTE WATKINS
Liselotte Watkins Italien

Millesgården, Stockholm

Till 21/11


Therese Bohman är konstredaktör på Expressens kultursida.



Härdsmältan på Gräv

https://embed.radioplay.io?id=95811&country_iso=se

Veckans mediesnackisar med Karin Olsson och Magnus Alselind. Grävnördarnas vilda party och självutlämnande nyhetsbrev. Guldspadefavoriten Daniel Olsson gästar podden.