Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Sluta att sexualisera kulturkvinnan, SVT!

I SVT:s tappning sysslar Selma Lagerlöf mest med relationer ...Foto: Ola Kjelbye / SVERIGES TELEVISION AB
... medan verklighetens Selma Lagerlöfs betydelse som författare skuffas undan.Foto: / OKÄND
Ur SVT:s "Fröken Frimans krig".Foto: Peter Cederling/Svt
Ebba Witt-Brattström, professor i litteratur och medarbetare på Expressens kultursida.Foto: Nora Lorek / NORA LOREK

Julserierna "Fröken Frimans krig" och "Selma" skulle ge upprättelse åt kvinnorörelsens pionjärer. Det gick sådär.

Ebba Witt-Brattström rasar mot SVT:s förakt för feministisk bildning.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Hör här gott folk: SVT (och SR) har ”särskilda förpliktelser gentemot allmänheten”. Deras program ska ”präglas av folkbildningsambitioner” samt tillgodose en mångfald av åsikter och intressen vad gäller kultur, religion och vetenskap.

Särskilt framhävd är jämställdheten mellan kvinnor och män: ”en förutsättning för public serviceuppdraget".

Ja, och för att respektera svensk lagstiftning, kunde tilläggas. Grrr.

Så varför är det så att julhelgens satsning ”Frökens Frimans krig”, förstärkt med reprisen ”Selma”, får mig att slita mitt hår?

Här uppmärksammas ju för en gångs skull snillrika kvinnors historiska bedrifter – ljusår från SVT:s slentriancasting av okomplicerat glada kvinnor, gärna som side kicks till (äldre) män. Är det, inom parentes sagt, några där ute som också drömmer om att se Leif GW skärpa sig som parhäst till typ geniala straffrättsprofessorn Madeleine Leijonhufvud? Jag bara undrar, för det är upplysningsvis det slags teveprogram min bildningspublik över hela landet brukar efterfråga.

 

LÄS MER: "Kvinnor får bara roller som horor eller nymfer", skriver Ebba Witt-Brattström

Motstånd av Strindberg

”Fröken Frimans krig” ska handla om förnedringen av prostituerade vid sekelskiftet 1900, men kvinnoläkaren Olivia får inte ens nämna huvudfaran med regleringen: att den spred syfilis, en fram till penicillinet uppfanns, obotlig, oftast dödlig, sjukdom. Män smittade sina kvinnor, barn dog i moderlivet eller som späda. Hela människosläktet tycktes utplåningshotat.

Verklighetens Fröken Friman-feminister (och en hel del hedersmän) stred mot den sexuella dubbelmoral som gav borgarmän rätt att tömma sig i arbetarkvinnors kroppar.

Kvinnorna propagerade under hånfullt motstånd, inte minst från Strindberg, för en ny könsmoral där män skulle börja ta ansvar för sina sexuella handlingar.

Det är en viktig orsak till att våra första feminister är så bortglömda, för det är ännu i vår tid farligt att kritisera sexistiska män.

Trumpgrisarna triumferar inte minst genom att så många kvinnor ännu är rädda för att associeras med en Fröken Friman-feminism som kämpar för alla kvinnor och inte bara är en hipp identitetsmarkör på fejan eller i medielandskapet.

 

LÄS MER: Varför får "hororna" ingen röst i "Fröken Frimans krig"?

Medier har ansvar

Frågan Ida Ölmedal ställer med anledning av ”Fröken Friman” är därför högaktuell: ”Är kvinnan en egen individ eller är hon mannens egendom?”

I likhet med den legala prostitutionen vid sekelskiftet, är mycket av våra dagars allt våldsammare nätporr en ideologi som trumfar in att penetrationen alltid är en seger för mannen och ett nederlag för flickan och kvinnan. Sålunda en evig repris på föreställningen att mannen är historiens enda kåta och dominerande subjekt medan kvinnan för evigt är hans sexualobjekt.

Hur det rimmar med vår lagstadgade jämställdhet överlämnas åt flickstackarna att själva klura ut när de sextrakasseras i skolan och samtidigt informeras om att de lever i jämställdhetens paradis (där lönediskrimineringen hoppeligen kommer att ha upphört när de fyllt 80 år). Grrr.

Till alla pågående svek mot jämställdheten bär även ideologispridande medier skulden, vilket uppriktigt plågar mig. Min enkla fråga är därför vad som hindrar inte minst de många kvinnliga cheferna på SVT från att leva upp till den särskilda förpliktelsen mot allmänheten och till den tjusiga jämställdhetspolicyn? Hur svårt kan det vara, allt står på hemsidan.

 

LÄS MER: "Kattis Ahlström stjäl från kvinnohistoriker"

Förnedrande i "Selma"

Rakt på sak: vem eller vilka tog beslutet att reprisera historieförfalskningen ”Selma”, som redan 2008 kritiserades för att begå ett snaskigt karaktärsmord på en av tidernas största bildningsfeminister, Selma Lagerlöf. Det är en produktion som borde ha begravts i SVT:s stora kvinnoförnedringsarkiv.

Eller är det för att behålla His-story intakt som man skriver om Her-story till Sex-story? Som att det alltid är underlivet som definierar en kvinna, gud så tjatigt.

Snälla John Stuart Mill, återuppstå! Vi behöver män som du, som inte hatar kvinnor. Din iakttagelse från 1869 att graden av civilisation visar sig i hur ett samhälle behandlar sina kvinnor, är fortfarande radikal. Ibland önskar jag att kvinnor tillhörde en särskild ras, för då skulle antirasisterna ha fått bukt med main stream sexismen för länge sedan.

I fallet ”Selma” är vi ljusår från SVT:s folkbildningsuppdrag. Här sprids obildningen, skäms Åsa Lantz som skrivit manuset. Hur jobbigt är det att öppna exempelvis Vivi Edströms lysande Lagerlöfbiografi? Då hade vi sluppit bli itutade att Selma fick Nobelpriset för att hon (kanske) legat med dåtidens värste Kulturman, Georg Brandes, berömd för att ha knullat Victoria Benedictsson in i döden.

Överhuvudtaget är det obegripligt för gemene tittare att Selma fick Nobelpriset 1909, för endast en bok nämns, ”Gösta Berlings saga”. (Författarskapet bestod då av elva världsberömda böcker, kan jag upplysa allmänheten om.)

 

 

Lagerlöf var doktor, inte "fru"

I andra delen av "Selma" serveras vi två flator som slåss likt arga kattor (!) om en tredje som tituleras ”fru” (här roterar fröken Lagerlöf i sin grav, hon som slogs för att ogifta kvinnor skulle respekteras). Lagerlöfs korrekta titel var annars ”doktor” sedan hon 1907 blivit den första kvinnliga hedersdoktorn vid ett universitet. Men det är väl för mycket Her-story för SVT. Grrr.

I första delen har Selma sex med en siciliansk prostituerad (gratis, värt att notera, är mänskan snål?) för att en av kattorna, Sophie Elkan (författare även hon, men vem bryr sig, det här är Sverige 2008 och hbtq-frågan är het), legat med sin gifte älskare.

Vänta, det blir värre: Selma hade skrivit ett feministiskt tacktal till Nobelbanketten, men oops, då dyker hennes ”fosterson” Nils Holgersson upp (är det inte snarare hennes mest berömda bok?) och hotar att offentliggöra de tidstypiskt kärleksfulla väninnebreven mellan Selma och Sophie (som inte ens legat med Selma, hänger ni med?).

Skrämd håller Selma ett tacktal till sin pappa i stället för till sin mamma, och patriarkatet störtas icke. Grrr.

 

 

Foto: Jan Wiriden / GT/EXPRESSEN

Feministforskare tackas inte

Men lite lär man sig av att titta på eländet, även om det är lärdom man hoppats slippa. Nämligen hur man bäst fråntar kvinnor deras auktoritet och expertis. Det gör man genom att banalisera och trivialsexualisera Kulturkvinnan, så att hennes historiska motpart Kulturmannen ostört ska få kråma sig på bästa sändningstid.

Public service-tv:s quick fix av problemet Her-story julen 2016 var att skyffla in den i dokumentären ”Kvinnorna på Fröken Frimans tid”, men utan att tacka feministforskarna, som Kjell Östberg påpekat.

Med andra ord: i kvinnohistorieförfalskning och bildningsfeministfobi kvalificerar sig SVT för ett Nobelpris. Ring pingvinberget.

 

LÄS MER: SVT svarar på kritiken om "Kvinnorna på Fröken Frimans tid"

 

Av Ebba Witt-Brattström

kulturen@expressen.se

Ebba Witt-Brattström är författare, professor i litteraturvetenskap och medarbetare på Expressens kultursida.