Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

"Sluta hota med DDR så fort något händer"

Gurkan på bilden har inget med artikeln att göra. Det har däremot bilen och muren.Foto: Lasse Svensson/Sam Stadener

Valfrihetsivrarnas hot om DDR har en fadd smak av inlagd gurka.

Björn Barr tycker att det är dags att rensa gommen.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Första gången jag satte tänderna i en bit pfeffergurke från Spreewald kände jag mig upprymd – ja, nästan pirrig. Det var lite som att ta ett bett av en mumifierad limpa från Egyptens fjärde dynasti. Var det så här livet smakade i Östtyskland? Gurkans lätt torftiga vattnighet fick snabbt gommen att längta efter något mer levande. Men där fanns också hettan från senapskornen som nästan gjorde att tungan krullade ihop sig av förvåning. En lökaktig sötma uppmanande till ytterligare en tugga, kanske var det här inte så dumt trots allt?

Men så fick näsan vittring på vinägern. En sur, stickande doft som liksom genomsyrade varenda ingrediens i burken. Som inläggningsvärldens egen Stasi pillar den på allt och alla. Inte ens senapskornen går opåverkade ur mötet.

 

Så tänkte jag i ett par sekunder medan gurkbitarna halkade ner i matstrupen. Sen kom jag på hur löjligt det var. Det går förstås inte att reducera ett helt land till lite inlagda grönsaker. Även den motsatta jämförelsen haltar. En gurkburk kan knappast anklagas för att föra ofrihetens flagg.

Men det verkar som att den där torftiga smaken har fastnat i halsen hos en annan aktör. Med en nit och övertygelse som inte står nyhetsuppläsarna i det östtyska nyhetsprogrammet "Aktuelle Kamera" långt efter, varnar Vårdföretagarnas Håkan Tenelius för att Sverige riskerar att störtas ned i ett kommunistiskt slukhål. "Patienter, äldre och personer med funktionsnedsättning får i slutänden en valfrihet motsvarande DDR", skriver man i ett pressmeddelande. Orsaken till utbrottet är att civilminister Ardalan Shekarabi (S) och Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt tycker att det är dags att undersöka hur man kan reglera på vilka sätt som skattemedel får användas av privata företag.

 

Man får ha förståelse för Vårdföretagarnas oro. Det är ju deras levebröd som står på spel. Men debatten om vad våra skattekronor ska användas till skulle smaka så mycket bättre utan alla dessa uppstötningar, sura som ättiksgurka.