Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

"Sluta genast räcka upp handen i klassrummet!"

NER MED HÄNDERNA. Ulla Wiklunds första råd är att sluta kräva att eleverna ska räcka upp handen för att få yttra sig. Foto: Jan Wiridén

Estetiken är inskriven i läroplanen sedan 1960-talet, men lärarutbildningarna har inte hängt med.
Margareta Sörenson möter en pedagogisk expert som arbetar på gehör.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Rytmikpedagog, kompositör, men numera framför allt anlitad som skolutvecklare och pedagogisk expert. Att tala med Ulla Wiklund om estetiska ämnen i skolan är rena kicken, och det är hennes solida kunskaper om skapande ämnen som lett henne till en helhetssyn där hon knyter ihop hur man gör på "golvet" med teorierna.

- Först säger jag åt alla att sluta med systemet att barnen ska räcka upp händerna för att få yttra sig i klassrummet. Sluta! Genast. Läraren bör öppna en dialog, vända sig direkt till den eller de som man vill tala med. Be eleverna tala med varandra två och två i stället och be dem sedan berätta vad man kommit fram till. Arbetar man med handuppräckning, sållar man oundvikligen bort någon eller några.

Ulla Wiklund susar mellan kommuner och skolor och har också varit sakkunnig och utvärderare i en rad sammanhang inom skolan, som när det gällt nya läroplaner. Just nu är hon anlitad i en kommun utanför Malmö där alla skolor deltar med att i grunden ompröva sitt arbete: ny förvaltningschef och nya rektorer. Allt behöver göras.

 

- Här måste man arbeta med språkutveckling. Eleverna måste få använda sitt språk och då menar jag alla sina språk, som de estetiska uttrycksformerna. Språk är en tillgång, inte ett problem.

Man anar vilket kraftpaket det är som kommer farande när man kallar på Ulla Wiklund. Liten och intensiv, med ett leende som snabbt drar förbi mitt i en utsaga: det är ju så självklart det här. Och dessutom roligt!

Det är så långt från flum som man kan komma, och det ställer höga krav på pedagogerna. Att de arbetar medvetet, att de inte lutar sig mot gamla rutiner. Att de fortsätter att utbilda sig, utvecklas, fördjupas.

"Grunden för demokratin byggs med frimodiga människor som har olika åsikter, som lärt känna sig själva och som vågar pröva sina ord i en omvärld", skriver hon i en av sina böcker, "Den lydiga kreativiteten". Där utgår hon från sig själv och den egna barndomens möte med musikundervisningen som hade svårt att svara mot en liten 50-talists behov av att sjunga Beatles.

Men det fanns lärare som ville och vågade och Ulla Wiklunds erfarenheter av att uppmuntras och stödjas har satt djupa spår. Boktiteln avslöjar hennes misstänksamhet mot traditionell undervisning i dans och musik, där barnens egen kreativitet pressas in i vuxna normer och ideal.

 

Sambandet mellan estetiska ämnen i skolan och resultaten i teoretiska ämnen är för pedagogisk forskning solklar. Musik och dans "hjälper" matematikinlärning, skönlitteratur och lyrik är ovärderlig för att lära sig läsa. Utöver sina värden som konst som individens resurs för reflexion och utveckling.

- Den svenska skolan har alltid haft ett stort inslag av kultur och estetik. Det gamla lågstadiets lärarinnor var tusenkonstnärer som kunde spela, sjunga, teckna och måla, sy och slöjda. Med tiden akademiserades lärarutbildningarna, på gott och ont. Men den svenska skolan äger kulturen, den är grundligt inskriven i läroplanerna sedan 1960-talet, och i dag finns de estetiska uttrycken inskrivna i alla läroämnen.

- Lärarutbildningarna har inte hängt med. När de akademiserades blev de också kliniskt fria från ett estetiskt perspektiv. Många skolor vill arbeta med estetiska läroprocesser, för att det fungerar. Men då måste alla lärare gå vidare i sitt synsätt när det gäller demokratiska och kreativa processer. Och eleverna måste också utveckla sina förmågor att använda alla sina kompetenser.

- Det behövs estetik i lärarutbildningarna och det behövs kunskap om metodutveckling med koppling till forskning. Inte tips om hur man gör. Det krävs en insikt om de estetiska läroprocesserna som ofta är långsamma, och här måste skolan öppna sig med gästföreläsare, vidareutbildningar, lärarcoacher. Hur ordnar man, till exempel, en workshop i musik? Man får lära lära sig det, faktiskt.

 

När Skapande skola introducerades av alliansregeringen efter norsk förebild (Den kulturelle skolesekken) blev Ulla Wiklund förvånad. Konst och kultur har redan en plats överallt i skolan, menar hon, egentligen "behövs" inte en annan struktur som sorterar under kulturdepartementet.

- Frågan är redan historiskt väl förankrad under utbildningsdepartementet. Vi har en läroplan med estetiska perspektiv i skolans alla ämnen.

Ulla Wiklund är skeptisk till att 155 miljoner tas från det fria kulturlivet till "tomtebloss-pengar", medel till projekt som dras i gång, genomförs och sedan helt sonika är borta. Svårt att se resultat, skapa kontinuitet, än mindre göra en utvärdering. Hon är glad att kulturministern "lyft frågan", som det heter, men anser det dystert att det inte finns en motsvarande matchning inom lärarutbildningen.

Jag tar för givet att Ulla Wiklund tycker att kommunaliseringen av skolan var ett misstag och att ett återförstatligande är det enda rätta.

 

- Nja, jag vet inte det. Ingen människa vill väl ha tillbaka den hemska gamla kolossen Skolöverstyrelsen?

Där ser man. Ulla Wiklund arbetar på gehör och utgår från sin kunskap om barn, skola och lärande. Det är faktiskt svårt att känna sig nedslagen inför skolans framtid när man talat med den leende pedagogen.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!