Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Släpp in det goda mörkret i våra liv

Johan Eklöf.
Foto: COPYRIGHT: FRIDA WINTER©
Foto: Natur och Kultur
Ulrika Kärnborg.
Foto: OLLE SPORRONG

Biologen Johan Eklöfs nya bok visar hur mörkret är en förutsättning för den biologiska livscykeln.

Ulrika Kärnborg trollbinds av en både poetisk och vetenskaplig resan in i ett ljusskyggt – och allt mer hotat – landskap.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

RECENSION. Jag bor vid en mosse med en brunvattensjö. Trots att den ligger så nära staden kan man ibland höra en avlägsen storlom ropa. Varma sommarnätter händer det att jag går ut i skogen, precis under den timme då dagen sakta förvandlas till natt. 

Sitter jag då helt stilla kan jag få uppleva hur övriga sinnen skärps när synen försvagas. I dunklet avtäcks en annan verklighet. Grodornas kväkande blir öronbedövande, en fladdermusvinge snuddar mjukt vid mitt hår. Nattens dofter vaknar till liv, syren och schersmin från trädgårdarna, nattviol och vitblära från skogsbrynet. De nattdoftande växterna kallade Carl von Linné ”nyktigama” och poeter som Erik Axel Karlfeldt skrev erotiskt laddat om deras mångtusenåriga symbolik. 

Om det myllrande mörkret handlar biologen och fladdermusforskaren Johan Eklöfs nya bok ”Mörkermanifestet”. Det är en djupt fascinerande djupdykning i mörkrets idéhistoria, så väl som dess betydelse för den biologiska livscykeln. Trollbunden följer jag författaren på exkursioner till högst ovanliga platser: en inventering av fladdermöss i gotländsk medeltidskyrka, på nattliga dyk i den bohuslänska skärgården och till det storslagna biblioteket Biblioteca medicea laurenziana i Florens, där Michelangelos fladdermusskulpturer vakar över den mörka trappuppgången. 

Dessvärre är den värld av ljus och mörker som härskat på jorden i miljarder år och styrt livet med en uråldrig och taktfast rytm nu hotad.

Eklöfs poetiska, men ändå exakta, sätt att skriva på visar att det helt nära kan vara det exotiska, en vanlig radhusträdgård kan bjuda på fler äventyr än den dyraste Thailandsresa. Dessvärre är den värld av ljus och mörker som härskat på jorden i miljarder år och styrt livet med en uråldrig och taktfast rytm nu hotad. Sedan decennier tillbaka lyses villaträdgårdar, gator, industriområden och parkeringsplatser med lyktor, strålkastare och ljusslingor. Ljusstyrkan ökar år efter år och moderna storstäder har det blivit nästan omöjligt att etablera ett äkta mörkerseende. 

Betraktar man nattliga satellitbilder av jorden idag visar de en planet som bokstavligt talat glöder. På bilderna ser man världens alla tätorter som lysande fläckar som syns långt ut i världsrymden. De visar hur den urbaniserade världen breder ut sig på bekostnad av andra livsformer, och är kanske det mest konkreta beviset för att vi numera befinner oss i vad den holländske kemisten och Nobelpristagaren Paul Crutzen har valt att kalla antropocen, människans epok.

Vad den här förändringen har inneburit för människans del är välkänt. Mängder av forskning visar att vi i allmänt påverkas negativt av för mycket artificiellt ljus. Det stör vår biologiska klocka med sömnsvårigheter, depression, fetma och till och med cancer som följd. Man kan undra hur många av våra så kallade livsstilssjukdomar som beror på det, snarare än på livsstilsfaktorer som dålig kost och brist på motion.

Många länder och regioner har dessutom börjat stifta lagar och skapa regelverk för att motverka ljusföroreningar och bevara mörkret.

Ännu värre är det för den biologiska mångfalden. Effekterna av upplysta nätter är förödande, för att inte säga oöverskådliga. Fåglars migration och fortplantning påverkas genom att deras orientering försämras. Fladdermöss och andra nattlevande djur, det gäller även insekter, fiskar och groddjur, får svårare att finna föda då de jagar i mörkret. Men även växterna är sårbara, inte bara på grund av utebliven pollinering. Mer ljus gör att de luras till längre växtperioder, vilket i sin tur gör att de inte klarar vinterns kyla.

Som tur är finns det botemedel. Ljusföroreningar, förklarar Eklöf övertygande, är egentligen de allra enklaste av miljöproblem att lösa, åtminstone rent tekniskt. Det handlar bara om att släcka ned överflödigt ljust och med den billiga led-lampan kan det gå lätt. Många länder och regioner har dessutom börjat stifta lagar och skapa regelverk för att motverka ljusföroreningar och bevara mörkret. Problemet är bara att tiden håller på att rinna ut: många av de mörklevande djurarterna är på utdöende.

Kanske handlar det om att vi människor, som de daglevande däggdjur vi är, måste våga börja bejaka natten. Själv tänker jag börja redan idag, genom att använda den livspaus som pandemin trots allt ger. 

Släcka ljuset. 

Gå ut i den givmilda vinternatten och insupa rikedomarna.


SAKPROSA

JOHAN EKLÖF

Mörkermanifestet. Om artificiellt ljus och hotet mot en uråldrig rytm

Natur & Kultur, 261 s


Ulrika Kärnborg är författare och medarbetare på Expressens kultursida


Lyssna på ”Lunch med Montelius”

spotify:episode:6vMFCgMhO7bLk2tlQEo8zf

En omtalad podd från Expressen Kultur – som tar er med bakom kulisserna i kulturvärlden. Med två av kultursidans stjärnor: Martina Montelius, teaterdirektör och författare, och kritikern Gunilla Brodrej. Podden är en hyllning till alla kulturtanter där ute oavsett kön. (edited)