Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Sexig pappakropp eller dallrande fett?

Jason Segels kropp sexualiseras.
Foto: RMBI

Björn Barr uppmärksammar en amerikansk diskussion om fett och muskler hos män i 40-årsåldern.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Från andra sidan Atlanten hörs just nu uppskattande hejarop om den så kallade pappakroppen, den där magiska symbiosen mellan fett och muskler som osvikligt verkar drabba män när de närmar sig 40-årsstrecket. Man klarar fortfarande att hugga i när det krävs, men varje kraftansträngning följs av ett köttigt daller. Som när en säl plötsligt kastar sig upp på land.

Tanken är väl att det här tillståndet, där man släpar sig till gymmet någon gång i månaden men har kvar matvanorna från sen ungdom, ska ses som en hyllning till det naturliga. Glöm Arnold Schwarzeneggers ådriga armar - det är ju så här de flesta av oss ser ut, verkar artikelförfattarna (nästan alla är män) ropa i kör.


Det är behjärtansvärt, men också ett hot mot en av de sista bastionerna av fredade kroppstyper. Pappakroppen har inte direkt osat av sex tidigare, men bilderna på Leonardo DiCaprios och Jason Segels lätt cylinderformade och avklädda torsos lär ge annat ljud i skällan.

Nu är det bara gubbrumporna som envist håller stånd mot samtidens sexualisering.


Följ Expressen Kultur på Facebook - där kan du kommentera våra artiklar.