Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Sensationell debut om att vara vit mans slav

DEBUTANT. Agnes Lidbeck har tidigare publicerat poesi i tidningen Lyrikvännen. Hon är född 1981 och bosatt i Stockholm. Foto: Göran Segeholm
"Finna sig". Foto:

Rödbetsjuice direkt ur råsaftcentrifugen.

Foto: Pia Nordström

I poeten Agnes Lidbecks första roman skildras en modern kvinnas liv som männens tjänare.

Jens Liljestrand läser en sensationell debut om genuskontraktets grymma logik.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

ROMAN

AGNES LIDBECK

Finna sig
Norstedts, 201 s.

Uppfylld av kärlek till sin femårige son sjöng John Lennon sin kanske mest klassiska fras: "Life is what happens to you while you're busy making other plans".

Livet är det som händer medan vi är upptagna med att planera annat. En insikt som särskilt tycks drabba småbarnsföräldrar: livet sker nu, i en blinkning, sen är det förbi.

Få saker är svårare att skildra litterärt än det där banala som bara pågår i det tysta, utan åthävor, utan någon särskild intrig eller poäng. Ändå slår det mig att de senaste årens mest uppmärksammade romaner har tagit sin utgångspunkt i just det vanliga familjelivet, som i Geir Gulliksens ”Berättelse om äktenskap” eller varför inte John Williams återupptäckta "Stoner”.

Agnes Lidbecks "Finna sig"

I poeten och romandebutanten Agnes Lidbecks ”Finna sig” möter vi huvudpersonen Anna för första gången i rummet på BB, med sin man och sin nyfödda son.

”Det är tyst och utanför lyser solen”, konstaterar författaren och plockar sedan osentimentalt sönder den presumtiva idyllen. Det som brukar beskriva som "en mysig bubbla” blir här ett onaturligt tillstånd av sömnlöshet och främlingskap. I stället för den ikoniska Urmodern får vi en otrygg kvinna vars enda drivkraft är att bevaka sitt marknadsvärde i begärsekonomin.

Redan under den korta promenaden i sjukhuskorridoren grubblar Anna över sin nyförlösta kropps eventuella attraktionskraft på de okända männen i närheten: "Anna undrar om papporna vill ha henne, eller skulle vilja ha henne, eller kommer att vilja ha henne senare.”

Vara vit mans slav

Så följer en skildring av en modern kvinnas liv som tjänare åt patriarkatet – åt pojken, mannen, gubben. I den hårt stiliserade gestaltningen är Annas enda mål att vara, för att tala med Sonja Åkesson, vit mans slav. Hennes yrke – typiskt nog som skribent på ett puttenuttigt livsstilsmagasin! – nämns bara i förbifarten, hennes vänskapsrelationer blir mest en fråga om valet av ögonskugga.

Hela hennes identitet ligger i att vara behövd, åtrådd, sedd.

Allt detta mot fonden av en igenkännbar stockholmsk vardag i den privilegierade övre medelklassen, med parmiddagar och kashmirplagg, segelsemestrar och terapisessioner, kulturmän och bonusdöttrar. Och en konstruerad kvinnlighet beskriven med nästan skrämmande precision: hudkrämer och sminkningar, bröstens och svankens positioner, förmågan att svälja sperma med det rätta leendet, hela koreografin i femininitetens komplicerade repertoar.

Påminner om Karolina Ramqvist

Det är en bok som man gärna skulle vilja tolka politiskt. Är den feministisk – eller tvärtom en konservativ kritik av vår tids tomhet, själlösheten i en postmodern urbanitet där en abort är billigare än en råsaftcentrifug?

Boken – och författaren – är dock för smart för att låta sig placeras i ett entydigt politiskt schema. Läsningen för tanken till den strama objektiviteten hos Lena Anderssons Ester-romaner, till äcklet och masochismen i Karolina Ramqvists ”Flickvännen”, till den svala distansen i Therese Bohmans ”Den andra kvinnan”, till diskbänksrealismen i Kristina Sandbergs Maj-trilogi.

"Finna sig" är sensationell

Men mest av allt är ”Finna sig” ett egensinnigt konstverk som låter sin skoningslösa logik bära hela vägen fram till det oundvikliga. Trots galghumorn och de ironiska tidsmarkörkerna (gojibär! långa koftor!) finns här också konturerna av Annas lågintensiva, pulserande sorg – över årstiderna som passerar, kroppen som åldras, barnen som växer upp.

Livet som hände medan hon var upptagen med att tillhöra andra.

Under mina år som litteraturkritiker har jag sällan upplevt något liknande. ”Finna sig” är en sensationell debut.

 

Jens Liljestrand är biträdande kulturchef på Expressen.

 

Följ Expressen Litteratur och Kultur på Facebook så att du inte missar några texter.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!