Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Scummanifestet: Turteatern

Andrea Edwards
Foto: Turteatern

Nina Lekander ser Scummanifestet av Valerie Solanas på Turteatern.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Det är rätt fantastiskt att det 44 år gamla Scummanifestet i teatral version kan få svenska herrar, från Johan Lundberg och Per Ström till dödshotande vettvillingar, att skumma av en lika humor- som perspektivlös vrede. Men det är ett faktum, och på Facebook flaggas för en protestaktion den 21 november. Bara för att:

 Det är herr- och damplatser på var sin sida av scenen. Ingen queer synes hear. Vi är fler än de. Vi ser mer än de. Vi skrattar ännu mer än de. Vi får vindruvor och godis. Inte de.

 Men ge männen en applåd ändå, det är de ju vana vid, säger Andrea Edwards och vänder ryggen åt dem. För nu jävlar i det här "i bästa fall skittråkiga livet", nu blir det Society for cutting up men så det ryker om det: "Att kalla en man för djur är att smickra honom." Och/eller:

 "En liten handfull av SCUM kan ta över landet på ett år genom att konsekvent fucka upp systemet, selektivt förstöra egendom och döda män."

 Jag har läst Scummanifestet flera gånger både på engelska och i Sara Stridsbergs översättning, men det har aldrig slagit mig att det skulle göra sig så MAGNIFIKT bra och, ursäkta svärandet, skitkul som teatermonolog. Och Andrea Edwards spottar, ryter och ryar ut texten lika magnifikt hon - i ett rasande tempo och inom en rytmiskt regisserad ram som inte lämnar publiken i fred för en enda sekund. Vi viker oss av skratt och applåderar impulsivt mitt i föreställningen, men hör vartenda ord ändå.


Mot slutet ger oss Erik Holmström och Edwards en regichock som här inte ska avslöjas men som har att göra med att Turteaterns nya lokaler vetter mot Kärrtorps tunnelbanestation, och i ett ögonblick svindlar det: är det "riktiga" ungdomar som plötsligt väller in på scenen?

 De välformulerade oförskämdheterna, galenskaperna och visdomarna haglar, skjuter som skott genom lokalen, nu är det väl revolution på gång? Det återstår ju "bara att störta regeringen, eliminera det ekonomiska systemet, införa total automatisering och förstöra det manliga könet".

 Men ingen av männen lämnar lokalen, och kanske kan de finna tröst i de övervidriga kvinnohatcitat som har hopats på programbladets baksida: av Napoleon, Thomas av Aquino, Nietzsche, Martin Luther, Aristoteles och Strindberg - om vilken jag faktiskt inte visste att han har skrivit att kvinnan förutom att vara "liten och dum och därför elak" är "endast behövlig såsom vår äggstock och livmoder, allra bäst dock som slida!".

 I det perspektivet ter sig Valerie Solanas diatriber nästan rimliga. Rätt åt herrarna att de inget godis får.


Förresten tvivlar jag på den där Facebookprotesten. Eftersom så många "kulturmarxister" och feminister muntert har anmält sig till den. Så teatern kan vänta sig att försvaras av bland andra Johannes Klenell, Anna-Klara Bratt och Rasmus Fleischer. Ja, självaste Valerie Solanas finns med på listan.

FAKTA

TEATER
SCUMMANIFESTET | Av Valerie Solanas | Regi Erik Holmström | Turteatern, Stockholm | Speltid ca 1.20 t.