Witt-Brattström har haft roligt

Anna Larsson och Göran Eliasson i ”Im Treibhaus”.
Camilla Lundberg.
Foto: SVERIGES RADIO / SVERIGES RADIO
Göran Eliasson och Anna Larsson i ”Im Treibhaus” vid framförandet på Vattnäs konsertlada juli 2021.
Göran Eliasson som Richard Wagner. I bakgrunden Amelia Jakobsson som spelar Minna Wagner.
Foto: Vattnäs konsertlada.

I dag sänds den nya svenska operan om romansen mellan Richard Wagner och Mathilda Wesendonck i radions P2.

Camilla Lundberg tycker att de instrumentala passagerna är den stora behållningen.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

RECENSION. Richard Wagner, artonhundratalets mest omskrivne man näst Napoleon, är givetvis själva urtypen för en så kallad Kulturman. Ett fenomen centralt i Ebba Witt-Brattströms arbeten; inte minst i kortromanen ”Århundradets kärlekskrig” som kom att bli en kortopera i Vattnäs.

Nu har hon gått vidare med en av förförra århundradets kärlekssagor i sitt första originallibretto: romansen mellan Wagner och Mathilde Wesendonck. Beställare är än en gång äkta sångarparet Anna Larsson och Göran Eliasson med sin sceniska konsertlada vid Orsasjön. Det är också de som gestaltar det romantiska paret i kammaroperan ”Im Treibhaus” som fick sin urpremiär i somras.

...bägge var gifta, men inte med varandra.

Titeln syftar på en av de fem sånger Wagner komponerade till Wesendoncks dikter. ”I drivhuset” blev en musikalisk förstudie till den jättelika operan ”Tristan och Isolde”. Dramat om den förbjudna kärleken var också Richards och Mathildes – bägge var gifta, men inte med varandra. I den kompositionsstuga som Mathildes make ställde till den beundrade musikdramatikerns förfogande kunde de bedriva sitt svärmeri i fruktbar drivhusmiljö.

Storyn rymmer tillräckligt av svartsjukedramatik för att motivera en opera. Mindre självklart är hur den ska tonsättas, eftersom det mäktiga Tristandramat utgör en både oundviklig och frestande fond. Kompositören Staffan Storm har lika klokt som skickligt styrt undan det wagnerska svallet och lyckats skapa sin helt egna musikromantik.

...den lite unkna drivhuskänsla som anstår en kulturmans och kulturkvinnas upphettade kärlekskuttrande.

Och det är de instrumentala passagerna som är den stora behållningen i radions inspelning från sommarens urpremiär. Redan öppningens strimmor av fuktiga tondroppar utsöndrar den lite unkna drivhuskänsla som anstår en kulturmans och kulturkvinnas upphettade kärlekskuttrande. Storms tonspråk är färgrikt och fantasifullt eklektiskt; skissar en klangmiljö av krukpalmer och antimakasser. Men kan lika fräckt som oväntat bryta av med jazziga trumpeter och nervöst groove – allt med endast 16 musiker.

Witt-Brattström har haft roligt när hon blandat och gett ur brev, dagböcker och Wagnertexter i svulstiga, smått kitschiga ordalag. En hel del får förbli på tyska, antagligen för att det klingar bäst. Annat måste accentueras med stora bokstäver, särskilt Wagners uppblåsta manschauvinism – och då måste det talas för att begripas, med barska ackord som understrykning.

I princip går det att uppfatta kanske tio procent av den sjungna texten; något mer från de manliga sångarna. Därför fungerar de drömskt lyriska partierna bäst, som slutet på första akten där Richard och Mathilde vältrar sig i svunna kärleksminnen. Anna Larsson har gott om långspunna men enahanda fraser, särskilt som rösten kan bli burkig. Göran Eliassons tenor har fortfarande fräschör i ett tacksammare parti. De fyra birollerna – äkta hälfter samt Johannes Brahms – är väl besatta och distinkta.


Opera

IM TREIBHAUS

Av Staffan Storm (musik) och Ebba Witt-Brattström (libretto)

Med Anna Larsson, Göran Eliasson, Amelia Jakobsson, Rebecka Fjällsby, Ulrik Qvale, Johan Rydh, Staffan Storm

Regi Martyna Kaiser

Scenografi Bernd Janusch

Ljusdesign Jimmy Svensson

Vattnäs kammarorkester

Dirigent Fredrik Burstedt

Föreställningen från 29 juli 2021, Vattnäs konsertlada, Mora.

Sveriges Radio P2 


Ebba Witt-Brattström är skribent på Expressen Kultur. Därför recenseras ”Im Treibhaus” av Camilla Lundberg, som är kritiker på DN Kultur.