Lena Olin (Martha) tar en svängom med Henrik Norlén (Nick). Foto: BENGT WANSELIUS.Lena Olin (Martha) tar en svängom med Henrik Norlén (Nick). Foto: BENGT WANSELIUS.
Lena Olin (Martha) tar en svängom med Henrik Norlén (Nick). Foto: BENGT WANSELIUS.
Martha och George. Lena Olin och Peter Andersson. Foto: BENGT WANSELIUSMartha och George. Lena Olin och Peter Andersson. Foto: BENGT WANSELIUS
Martha och George. Lena Olin och Peter Andersson. Foto: BENGT WANSELIUS
Ensemblen i "Vem är rädd för Virginia Woolf". Foto: BENGT WANSELIUS.Ensemblen i "Vem är rädd för Virginia Woolf". Foto: BENGT WANSELIUS.
Ensemblen i "Vem är rädd för Virginia Woolf". Foto: BENGT WANSELIUS.

Vem är rädd för Lena Olin

Publicerad

Det går en susning genom publiken när Lena Olin och Peter Andersson gör entré.

Maria Edström ser Tommy Berggren öppna Edward Albees pjäs mot något nytt.

TEATER | RECENSION. 31 år gammal debuterar Edward Albee med ”Zoo Story” ett absurt kammarspel om två mäns möte på en bänk. Pjäsen, en av mina favoriter, hade premiär i Berlin efter att ha refuserats i New York. De två männens skruvade relationsspel i ”Zoo Story” förebådade nästan äktenskapet mellan George och Martha i Albees stora genombrott 1962 ”Vem är rädd för Virginia Woolf” – men nu i en helaftonspjäs med stora maffiga roller i en värld av drinkar, akademiker, sarkasm och livslögner, som gjord för såväl stjärnregissörer som stjärnskådespelare.

Burton och Taylor

Ett slags ”starstruckness” har förföljt pjäsen, alltsedan Richard Burtons och Elisabeth Taylors legendariska tolkningar. När Tommy Berggren – som själv en gång i tiden spelade mannen i det unga par som kommer på efterfest hos George och Martha i Ingmar Bergmans Europa-premiäruppsättning – nu sätter upp pjäsen så har han Lena Olin, världsberömd filmstjärna i rollen som Martha.

Och när Peter Anderssons George och Olins Martha genom ett stort fönsterparti syns komma gående genom trädgården in i sitt vardagsrum går en susning genom publiken. Själv påminns jag om ett Broadway-besök på 1990-talet; där stod de på scenen, Gene Hackman och Richard Dreyfuss – den känslan.

Lena Olin är naturlig

Men när Martha och George kommer in i sitt, till en början nersläckta hem, så försvinner den känslan. Lena Olin har en väldigt reko, naturlig och sympatisk utstrålning och hon gör sin Martha på ett vis likadan. Olins fränhet är frimodig, gatusmart och liksom rätt på, fjärran från den besvikna och sårade sarkasm som den intellektuella Martha odlar. Det här skapar något trubbigt i samspelet med Peter Andersson George som bara kan vrida på huvudet och bubbla av undertext. Andersson vet exakt vem hans George är – och det här blir en orättvis betraktelse – för han är bättre än nånsin, helt nertonad, små medel, för att sen kunna klippa till som en kobra.

Berggren visar korten

Inte förrän det unga paret, Nick spelad av Henrik Norlén och Josefin Ljungmans Grynet kreerad helt spot on – sätter föreställningen riktigt i gång. När Nick, biolog, och historikern George sitter där i soffan och tuppfäktas, så visar Berggren definitivt sina kort. Nu börjar det svänga och leva, påminner om Berggrens favorit Pinter eller som i ”Zoo Story”.

Och länge befinner sig uppsättningens liv och centrum i relationen mellan de två männen och det är rätt intressant och smått läskigt hur mycket av ”a man's world” som Berggren lyckas mejsla fram ur det vi trodde var ett äktenskapsdrama.

 

LÄS MER – Gunilla Brodrej om Tommy Berggrens uppsättning av Fröken Rosita 

 

Men till slut landar föreställningen där i äktenskapet och Olin klarar av Martha bättre när hon är förförisk, rädd och ledsen, älskande mor.

I den sista avslöjande ”leken” där George bakom sin mask mässar sitt ”Herre förbarma dig” öppnar sig den här uppsättningen mot något jag inte riktigt sett i ”Vem är rädd för Virginia Woolf” förut – en stillhet, en tomhet, ett slags nåd. Så blir Tommy Berggrens uppsättning en del av ett blodomlopp i en naturalistisk teatertradition som inte blivit obsolet utan fortsätter att flöda vidare.

 

Teater

Vem är rädd för Virginia Woolf? 

Av Edward Albee

Översättning Östen Sjöstrand

Regi Tommy Berggren

Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm

Tid 2.35

Maria Edström är kritiker på Expressens kultursida.

 

Se Jens Liljestrands intervju med Tommy Berggren på Bokmässan 

Maria Edström
Maria Edström
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag