Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Strindbergs mansmonster bär linnekostym

Carl Magnus Dellow, Lina Englund och Anders Berg i "Fordringsägare". Foto: John Gripenholm.
Lina Englund, Anders Berg och Carl Magnus Dellow i "Fordringsägare". Foto: John Gripenholm.
Foto: MIKAEL SJÖBERG

Teater Galeasen spelar en klassisk "Fordringsägare". 

Margareta Sörenson ser en uppsättning som vilar på rolltolkningarna.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

TEATER | RECENSION. Här kommer ett mansmonster i linnekostym. Gustav, ex-mannen i "Fordringsägare", med sitt krav om upprättelse, mullrar och växer ut till en idé om den antifeministiske mannen. Carl Magnus Dellow gör honom till en gubben Hummel, skräckgubben i "Spöksonaten". Eller till någon av de välgödda badjävlarna i "Ett drömspel" - och själva anledningen att än en gång sätta upp "Fordringsägare". 

Flinten, glasögonen, cigarren – Dellow droppar Gustavs giftrepliker ner i den stackars Adolfs sinne och förtär honom inifrån. Han är så träffande avskyvärd att han blir parodisk och ibland komisk, och den renhjärtade Adolf, Anders Berg, artar sig till en arketyp han också, ständigt överkörd av en traditionell macho av värsta slag.

Under 1880-talets sista år skrev August Strindberg "Fröken Julie" och kort därpå Fordringsägare. En dåres försvarstal tillkom parallellt och Strindberg prövade och sög i sig allehanda teorier om styrka och överlägsenhet människor emellan.  

Hätskt om kvinnan

Hans eget äktenskap med Siri von Essen upplöstes; detta är den period i Strindbergs liv och författarskap som han skriver som mest hätskt om kvinnan i äktenskapet och om kvinnan som konstnär.

I "Fordringsägare" skjuts ett lyckligt äktenskap i sank på några timmar av hustruns exmake. Hon, Tekla, är bortrest och Gustav, hennes första man, dyker upp hemma hos Adolf, en man som vill se sig som Teklas jämlike. En modern man, en sådan man som vi brukar anse vara en i den stora massan av "inte alla män", det vill säga vanliga, hyggliga män som varken slåss eller trakasserar kvinnor. Gustav och Adolf är som två sidor av August Strindberg själv, och, kanske av alla män. 

Ömmande punkter

Hos Teater Galeasen väntar ofta nya och djärva läsningar, omprövningar och ny dramatik. Men Johan Wahlström, som har både teaterkonstens glada och gråtande mask i sitt bagage, har regisserat en uppsättning utan nya grepp där allt ljus faller på rolltolkningarna. Och hur väl Strindberg, också när han är som värst, lyckas sätta fingret på idel ömmande punkter.

Klassiskt spelar en väl balanserad trio detta korta och provokativa idédrama - om mannen som ger och ger och kvinnan som tar, som suger ut och äter upp tills inget finns kvar av mannen. 

Kraftmätning

Lina Englund som Tekla hamnar i skärningspunkten mellan två manliga attityder till kvinnor. För dagens publik är hon det normala och hennes krav på utrymme också inom ett äktenskap tycker vi är rimligt. Därmed hamnar Teklas roll lite i skuggan av kraftmätningen mellan de två männen. 

 

 

Den förorättade Gustavs korståg mot sin exhustru vilar på konventioner om kvinnor typiska för sin tid. Vad Strindberg skulle tyckt om #metoo kan vi inte veta, men Galeasens uppsättning av "Fordringsägare" bekräftar hur uppfattningar om kvinnans underlägsenhet sitter djupt och pekar rakt in i vår tid. 

 

Teater

Fordringsägare

Av August Strindberg 

Regi Johan Wahlström

Ljus Jonatan Winbo

Rum Joakim Bayoumi Karlsson

Kostym Matilda Hyttsten

Mask Anna Olofson

Rekvisita Yvonne Brax Kjellström

Musik Fabian Grytt

Galeasen, Stockholm

Speltid 1.40 t.

 

Margareta Sörenson är kritiker på Expressens kultursida.

 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!