Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Dansarna öppnar stora famnen mot publiken

Clyde Emmanuel Archer och Hokuto KodamaFoto: ©Hans Nilsson
Andersson Dance och Scottish Ensemble med verket "Prelude - skydiving from a dream". Foto: Louise Mather.
Margareta Sörenson.Foto: OLLE SPORRONG

Örjan Andersson är en av svensk dans mest ryktbara koreografer.

Margareta Sörenson njuter av en dansad konsert.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

DANS | RECENSION. Tretton musiker, tre dansare. Tretton stråkar, tre kroppar. Hur dansen förhåller sig till sin ständiga partner, musiken, är grundbulten i Örjan Anderssons koreografi. Dans kan följa musiken eller dansa mot den, innesluten i den eller som uppstånden ur musiken själv. 

Andersson Dance & Scottish Ensemble dansar vida runt jorden numera med Bachs Goldbergvariationer. Med den nya ”Prelude - skydiving from a dream” har musiken makten och de tre dansarna slingrat sig in bland bukiga stråkinstrument och musikernas också mycket vältaliga kroppar.

Musiken är tre fugor; Bach (”Die Kunst der Fuge”), Lutoslawski (ur ”Preludes and fugue for 13 solo strings”), samt avslutningsvis Beethovens ”Grosse Fuge”.  Medan Bach och Lutoslawski mixas i kortare avsnitt, får Beethoven magnifikt omsluta helheten.

Power walk

Fugans undflyende, flätande och omtagande komposition är utgångspunkt för koreografin. Örjan Andersson har dels skapat den för dansarna, dels för musikerna som står, går och dansar. Som ett gångande spelmanslag ger de skjuts åt Beethovens fuga i en power-walk, som en grälande, bråkande skock bildsätter de Bach. De tre dansarna befinner sig inne i musikens ljudlåda, och Ida Holmlund slår än en gång knut på sig själv. Ena sekunden kattungemjukt rull, nästa ryckigt som en darrål. Hon är ett litet nottecken på flykt från partituret.

Det är mer musik än dans, en rörlig konsert där dansen flyter upp som skum på vågtopparna. Samtidigt är det musik i bara skjortärmarna, odramatisk som notställen som flyttas runt efter behov. 

Den samtida dansen har på 2000-talet bjudit in operakörer, sångare och skådespelare att delta. Örjan Andersson gör det på sitt vis och är en av svensk dans mest ryktbara koreografer. Han använder musiken som golv. 

I ”Prelude” låter han dansen dyka ner från sina höga sfärer och landa i knät på Scottish Ensemble. Som strålande öppnar upp med stora famnen mot dansen och publiken. Ljuvligt att se och höra. 

 

Dans

Andersson dance & Scottish ensemble 

Prelude – Skydiving from a dream

Koreografi Örjan Andersson

Dansens hus, Stockholm

Speltid 1.10 t.

Margareta Sörenson är kritiker på Expressens kultursida.

 

I tv-spelaren ovan gästar Marie Agerhäll Kultur-Expressen och berättar om metoderna bakom succéserien ”Dips”. Programledare: Daniel Sjölin.