Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Solisternas afton

MESSIAS. Charles Le Brun, Jesusbarnet sover, 1655.

Händels urpublik hade bara hört barockmusik. Ingenting från medeltid eller renässans. Folkmusik, låt gå för det, men inte från avlägsnare tider eller platser.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

ORATORIUM

Georg Friedrich Händel

Messias

S:t Jacobs Kammarkör

REbaroque

Dirigent Gary Graden

Solister: Kerstin Avemo, sopran; Susanna Sundberg, alt; Michael Weinius, tenor; Karl-Magnus Fredriksson, bas.

Storkyrkan, Stockholm

Därför sitter jag mitt i Storkyrkans mångåriga Messiastradition och försöker lyssna med öron från Dublin 1742. Vad man måste ha jublat åt den konserterande solotrumpeten i bas-arian "The trumpet shall sound". Vad förbryllad man måtte känt sig när orden "Lift up your heads" tonsatts i en fallande melodilinje. Och tidigt måste den brittiska tradition uppstått som går ut på att man skall resa sig när Halleluja utbringas.

För oss är "Messias" ett hemtamt juloratorium - på andra håll tillhör det däremot påsken - fast det bara är dess första del som har anknytning till advent.

Storkyrkans messiastradition är däremot inget att rucka på. Man förnyar sig år från år, från framförande till framförande, vilket går för sig eftersom "Messias" redan under Händels levnad gjorde detsamma.

I år var man extra fullständig i Storkyrkan, eftersom en CD-inspelning stundade, och ett och annat inslag kunde jag inte minnas ha hört på mycket länge.

Tyvärr orsakade sjukdomsfall i solistkvartetten bortfall av "Död-var-är-din-udd"-duetten. Men en ny och mycket stimulerande bekantskap var inhoppande altsolisten Susanna Sundberg.

 

Framför allt var det den daggfräscha orkestern REbaroques, afton. Och solistinsatsernas, naturligtvis - St Jacobs kammarkör upplevde jag som däremot som visserligen pålitlig, ton- och rytmsäker, men litet tam; man kan visa huggtänder utan att bitas.

Längst i minnet stannar ariorna till med- och motspel av Maria Lindals violin, Mats Klingfors fagott, Johan Åkervalls trumpet. Jag kan tänka mig att min upplevelse kom ganska nära Dublin i april 1742 när startskottet gick för "Messias" segertåg genom världen.

FOTNOT. Oratoriet framförs även i dag och imorgon.