Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Rigoletto har blivit psykopat och låst in Gilda i källaren

Inte så ömt. Gilda och Rigoletto. Foto: Malin Arnesson
Kören och hertigen. Foto: Malin Arnesson

Regissören Kasper Holten berättar om mäns övervåld mot kvinnor på Malmö opera.

Gunilla Brodrej ser en operauppdatering där Rigoletto har blivit psykopat. 

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

RECENSION | OPERA. Ridån går upp och blottar en bred spiraltrappa av Hollywoodformat där kostymklädda män festar med kvinnor i dekadenta utstyrslar. Under den enorma trappan gömmer Rigoletto sin dotter Gilda i en sorts Fritzl-källare. Det ser man när vridscenen tar ett varv. Maja Ravns scenografi är en skoningslös skildring av Gildas situation. Barnteckningar på väggen antyder att hon har varit där länge. Det är sjukt att gömma sin dotter för världen, originalets överbeskyddande hovnarr Rigoletto lät henne bara gå till kyrkan på söndagarna. Men för att berättelsen ska få relevans i dag krävs tydligen tyngre grejer. Alltså en låst källare. Men med denna lösning, som tangerar thrillern, kommer också problemen.

Offrar sitt liv

Hur är den starka ömheten som Verdi komponerat för far och dotter möjlig med de här förutsättningarna? Regissören Kasper Holtens Rigoletto framstår nu som en psykopat och mina sympatier hamnar (felaktigt) hos hertigen. Han skulle trots allt kunna befria Gilda från sin källartillvaro och det verkar nästan vara att föredra framför ett isolerat liv med mikromat, några vhs-filmer och ett ritblock. Inte så underligt kanske att Gilda hellre offrar sitt liv än att låta hertigen dö. 

Twin Peaks

I originalet finner Rigoletto sin dotter halvdöd i en säck och operan slutar med en av musikhistoriens mest tårdrypande dödsscener. Men här är hon stendöd, inplastad och ihoptejpad som en annan Laura i "Twin Peaks" när Rigoletto hittar henne i skuffen på en skrotbil. Detta grepp ställer till problem. Gilda har flera takter kvar att sjunga, det är ju en duett, men här ligger hon redan död. Holten låter henne spöka, vilket ställer sig helt i vägen för min upplevelse. Verdi vill att vi ska gråta, men det vill inte Holten. Återstår att blunda och det funkar så där. Regi hörs ju.

Utländska solister

Som vanligt har Malmö opera besatt i princip alla stora roller med utländska solister liksom handplockade för att täppa till truten på sådana som mig som tycker att man kanske kunde ha använt en och annan svensk förmåga. Vitryske Vladislav Sumlinskys Rigoletto är enastående bra – en pregnant och varm timbre som är den största behållningen med de två första akterna. Ryske Alexey Tatarintsevs hertig sprätter omkring på sin erövringsturné med en fullkomligt obehindrad tenorstämma. Rumänska Ramona Zaharia kan gå hur långt som helst med sin häftiga högst personliga mezzo. Hennes Maddalena är kvällens clou och därmed känns det extra vidrigt att hertigen dödar henne när han har förbrukat hennes kropp. Vi har just lärt oss tycka om henne för att hon har en egen agens, en egen drift. Hon vill ha hertigen och är beredd att döda för det. Och så blir det tvärtom i denna råa tolkning.

Jag har sällan sett eller hört en bättre Sparafucile (svenske basen Henning von Schulman) när han tvätta sina blodiga händer på herrtoan. Det som italienska koloratursopranen Bianca Tognocchi (Gilda) saknar i scenspråk tar hon igen med sin vokala briljans. Dock blir jag verkligen fundersam när en så välrenommerad regissör som Holten inte lägger ner mer krut på hennes personregi. 

 

LÄS MER – Gunilla Brodrej: Pappornas stund på Norrlandsoperan

 

Holten har skrivit en text apropå Metoo i programboken och Gilda är ju ett offer för mäns övervåld, pappans, hertigens och hovmännens. Verdis musik säger detta utan omsvep, men hans sympatier ligger hos Rigoletto. Uppdateringar är nödvändiga, men man får vara försiktig så de inte ställer sig i vägen för musiken. 

Dirigenten Karen Kamensek fick fram det bacchanaliska, det sorgsna, det ödesmättade mörka och det troskyldigt naiva. Verdi hade säkerligen blivit mycket nöjd med Malmö operaorkester och kör. Kvar dröjer sig känslan av att ha upplevt någonting blankt, anonymt, men våldsamt och i grunden upprörande. Och all denna underbara musik som inte slutar ha fest inne i mitt huvud.

 

Opera

Rigoletto

Av Giuseppe Verdi

Libretto Francesco Maria Piave efter Victor Hugo

Regi Kasper Holten

Scenografi och kostym Maja Ravn

Ljus Åsa Frankenberg

Koreografi Signe Fabricius

Dirigent Karen Kamensek

Malmö Opera

Speltid 2.5 t.

Sveriges Radio P2 Opera Live

 

Gunilla Brodrej är kritiker på Expressens kultursida. Läs fler texter här.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!