Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Rena idiotier kring hur smittan spreds

Lotta Östlin Stenshäll.Foto: Olle Melkerhed.
Ur ”Kurage”. Mårten Andersson, Lotta Östlin Stenshäll, Victor Wigardt.Foto: Olle Melkerhed.
Gunilla Brodrej.Foto: OLLE SPORRONG

”Kurage” handlar om tre personer som uppvisade mod under hiv-epidemin.

Gunilla Brodrej ser en pjäs som uttrycker förmågan att känna medlidande.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

RECENSION. En läkare, en präst och en begravningsentreprenör. Tre nyckelpersoner under aidsepidemin är huvudpersoner i en ny pjäs som fick sin premiär på Teater Västernorrland i Sundsvall går. ”Kurage” bygger på intervjuer med människor som var med under aidsepidemins mörkaste år.

I ett scenrum omslutet av plastförhängen, med publiken på var sin sida av en spelplats inte bredare än en catwalk, återges vittnesmål om en särskild sorts mod. Det som besjälar läkaren som intresserar sig för ett forskningsområde som ingen annan verkar vilja ta i. Modet som uppfyller prästen som bokstavligt talat bor på Roslagstulls sjukhus i Stockholm där hennes son ligger dödssjuk i aids. Och modet hos en av begravningsentreprenörerna – vill man ha en högblank kista i oxblodsfärg som är ”så snygg att man vill slicka på den”, så ska man få det.

Kanske är det just detta som gör att många misstror myndigheterna nu.

”Kurage” hamnar nästan otäckt rätt i tiden, men beröringspunkterna är ändå inte helt uppenbara. Hiv-epidemin var exceptionell. Corona är annorlunda. Ofarligt för de flesta och dödligt för en icke-stigmatiserad grupp; gamla och svaga och multisjuka. Hiv drabbade homosexuella män allra värst och förvärrade den redan rådande homofobin. 

Det som angår oss just nu är paniken, famlandet efter fakta och de rena idiotierna kring hur smittan sprids. Kanske är det just detta som gör att många misstror myndigheterna nu.

Ensemblen spelar nära publiken vid scenografin som utgörs av transparenta plastkistor med fack som innehåller rekvisita från människors liv, fotografier och kläder. Det är berättarteater, en och en. Ingen dialog, men ändå ett intimt samspel. Mårten Anderssons sakliga och osentimentala läkare, Victor Wigardts homofoba respektive djupt engagerade begravningsentreprenörer. Vi känner igen dem. Men det är framför allt Lotta Östlin Stenhälls präst i läderkjol och högklackat som griper tag. Hon som själv har en aidssjuk son som dör och som följer med i själva passagen mellan liv och död och det som kommer sedan. Hennes förtröstan och oupphörliga styrka inger hopp. Prästens medlidande betyder något. Eller som hon säger, ”compassion” är ett starkare ord eftersom det innehåller ordet ”passion”.

Kanske vågar man hoppas att det våras för humanismen. 

 

Teater

KURAGE

Av Mårten Andersson, Mattias Brunn, Joakim Rindå, Victor Wigardt och Lotta Östlin Stenshäll

Scenograf och kostymdesigner Charlotta Nylund

Koreografi Carl Olof Berg

Maskdesigner Linda Gonçalves

Ljuddesigner Bernt Karsten Sannerud

Ljusdesigner Elisabeth K Nilsson

Folkteatern Gävleborg, Teater Västernorrland, Riksteatern

Turné

Speltid 2 t.

 

Gunilla Brodrej är kritiker och scenkonstredaktör på Expressen Kultur.

Lyssna på podcasten Lunch med Montelius HÄR 

Så blev konservatismen het

Nu är ”Kulturkriget” här!

I Expressens nya tv-program möts Johan Norberg, Stina Oscarson och Malcom Kyeyune – för en debatt om konservatismen.

Dessutom berättar författaren Stig Larsson om sitt möte med Salman Rushdie: ”Min spontana impuls är att dränka honom, strypa honom.” Programledare: Daniel Sjölin.