Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Klassiska svanar – utan tyll och tåspets

Nina Fex, Petter Wadsten, Li Molnár Kronlid. Foto: © Sören Vilks.Detta fält får inte ändras eller r
Nina Fex, Petter Wadsten, Li Molnár Kronlid. Foto: © Sören Vilks
Hanna Nordenhök. Foto: SARA MORITZ / NORSTEDTS

Unga Dramaten ger "Svansjön" utan vanliga ballerinor.

Hanna Nordenhök ser den klassiska baletten tolkas till en version för barn.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

DANS | RECENSION. Det finns ett spel mellan det onåbart uppburna och det enkelt mänskliga i Claire Parsons uppsättning "Lilla Svansjön" på Unga Dramaten. En tyllkjol seglar förbi högt ovanför scenen, stint betraktad av de tre figurer som där nere på golvet i en lika sömlös som i varje ögonblick njutbar koreografi ska försöka tolka – om inte själva Svansjön, så kanske sina egna, och allas våra, föreställningar om – Tjajkovskijs och Reisingers klassiska balett. 

 

 

Som en liten påminnelse om tuktade ballerinor hänger sedan kjolen där. En liten fluffig, bortglömd sol. För nästan ingenting av originalet finns kvar i dessa 45 minuter ren rörelseglädje som håller också mina egna vilda, underåriga ungar i djup uppmärksamhet från början till slut. Ingenting, utom just de där föreställningarna vi alla bär på: om det svanlika, om Dansen med stort D. Det motivet, gestaltat genom Parsons flyhänta regi och koreografi, behöver man inte ha de vuxnas förförståelse för att uppfatta. 

Tre starka viljor

Det här är en föreställning om att ensam vilja det storslagna men att behöva uppfinna det tillräckligt fantastiska genom kompromiss med andra. Och det blir ju en svan till slut – med Li Molnár Kronlids stjärtfjädrar, Petter Wadstens vingar och Nina Fex skrudade bröst. Men innan dess har det till Tjajkoviskijs toner både jonglerats och flaxats, sprungits och streetdansats i regn av dun samtidigt som tre starka viljor koordinerats. 

Ömhjärtat roligt

Det är ofta roligt, på ett ömhjärtat sätt. Bitte Palms kostymer med sina mjuka skalor i vitt, beige, rött och mörkblått signalerar en sorts tidlöst sportklädd rekreationsmiljö, en evig 30-talssommar, med små inslag av cirkus och kabaré. 

Kanske är det också denna stämning av gulnade fotografier i kombination med Parsons flyhänthet som i stunder gör föreställningen en smula konfliktslös. Att kompromissa med drömmens storslagenhet – det vill säga att ingå i relation med andra – innebär ju både glädje, nödvändighet, och sår.

 

DANS

Lilla Svansjön

Regi Claire Parsons

Scenografi Emma Fallde, Tina Paulson

Kostym Bitte Palm

Ljusdesign Jesper Larsson

Kompositör Mikael Svanevik

Peruk och mask Moa Hedberg, Praktikant från StDH/SKH

Lejonkulan, Dramaten

Ålder 5+

 

Hanna Nordenhök är författare och kritiker på Expressens kultursida. Hennes senaste bok är "Asparna".

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!