Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Evigt aktuella frågor i en värld av migration

Cecilia Lindqvist som Sidonie och Sandra Stojiljkovic som Nathalie.Foto: Emmalisa Pauly.
Ur ”Sidonie och Nathalie” på Intiman i Malmö.Foto: Emmalisa Pauly.
Sara Berg.Foto: MIRIAM PREIS
”Sidonie och Nathalie” på Intiman i Malmö.Foto: Emmalisa Pauly

”Sidonie och Nathalie” påminner om att ingen människa är illegal.

Sara Berg följer med två kvinnor på färd genom Sverige.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

RECENSION. De är två fransyskor på flykt under andra världskriget, Sidonie och Nathalie. De möts på en båt på väg till Skåne 1944 och tycker illa om varandra från start. Men för att överleva är de tvungna att samarbeta.

Sigrid Combüchens roman ”Sidonie och Nathalie: Från Limhamn till Lofoten” måste ha varit en utmaning att dramatisera. Den har en tydlig berättarröst och få repliker, vilket dramatiker och regissör Karin Parrot-Jonzon har löst elegant genom att ge fantastiska Kerstin Andersson en ledsagande roll som ”läsare”. Med ett tonläge som pendlar mellan pregnans och inlevelse fyller hon i de luckor som uppstår i handlingen.

Framför en kuliss som illustrerar ett långsamt skiftande landskap, får vi följa de båda kvinnornas färd genom Sverige. De möter en vänlig stins i Skanör, fru Hansson som inackorderar dem i Höör, en tysk soldat och en handfull personer till, smidigt gestaltade av blott tre skådespelare.

Föreställningen påminner oss om evigt aktuella frågor i värld präglad av gränser, stater och migration.

Sidonie (Cecilia Lindqvist) kommer från enkla förhållanden, i sitt nya hemland är hon pliktskyldig och tacksam. Nathalie (Sandra Stojiljkovic) har förlorat hela sin familj, hon är vacker och motsträvig och van vid bättre.

Föreställningen påminner oss om evigt aktuella frågor i värld präglad av gränser, stater och migration; där allt bygger på papper och regelverk. Men människan har både existens och egenskaper utan att ha dokumentation, som Sidonie så sanningsenligt påtalar.

Kvinnorna hanterar sin nya tillvaro på olika vis. Den ena genom hårt arbete och god vilja, den andra med hjälp av sitt förföriska yttre. Båda två avskyr den andras strategier, men när det är dags att ta farväl har de ändå svårt att lämna varandra.

Ibland är det så enkelt som att tillvaron väljer åt oss. Sidonie och Nathalie blir aldrig vänner, men de växer ihop så som människor gör som delar samma öde. Och det finns alltid humor i svärtan, en förlösande glädje i det lilla. Livet kanske inte blir som man har hoppats, men det blir trots allt ett liv.

 

Teater

SIDONIE OCH NATHALIE: FRÅN LIMHAMN TILL LOFOTEN

Av Sigrid Combüchen

Dramatisering av Karin Parrot-Jonzon

Regi Karin Parrot-Jonzon

Scenografi och kostym Marie í Dali

Ljusdesign Robert Claesson

Musik och ljuddesign Magnus Jarlbo

Mask Elisabeth Karlsson

Dramaturg Felicia Ohly

I rollerna Cecilia Lindqvist, Sandra Stojiljkovic, Joakim Gräns, Kerstin Andersson, Lukas Olde Monnikhof

Malmö stadsteater, Intiman, Malmö

 

Sara Berg är kritiker på Expressen Kultur.