Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Ett feministiskt uppror mot tidens dumhet

Karin Bergstrand i ”Placeboliv”.
Foto: Henrik Dahl
Maria Edström
Foto: OLLE SPORRONG

Den coronaanpassade tältpjäsen ”Placeboliv” görs i samarbete mellan Teater Lacrimosa och Teater Tribunalen.

Maria Edström blir del av en antik tragedikör som ser sin medelklasshjältinna gå under bland floskler.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

RECENSION. Kvinnan på scengolvet ligger under täcket och kan inte sova. Hon oroar sig för allt. Om hon njuter tillräckligt av livet, om hon är en bra mamma, om hon blandar i tillräckligt med morötter i köttbullarna. Hon är en av dessa unga kvinnor som får ett stresspåslag som om hon flytt en krigshärd, men är inflyttad till storstan från Norrland, maka och mor och projektanställd med diffus arbetsbeskrivning. Hennes inre krav på sig själv är som en evigt pågående Instagram-rättegång.

Vi är sex stycken i publiken som sitter i halvcirkel i ett vitt tält, vi får tofflor och badrock som på ett spa, plus ett headset. Där lyssnar vi på kvinnan, de pockande rösterna runt henne och får själva säja vissa repliker. Roligast är medarbetar-flosklerna på visions-mötet eller att få tjata ”Mamma, var är laddaren?” 

Som vore vi en kör i antik tragedi som delar händelseförloppet med vår arma hjältinna. 

Det här i-lands- eller medelklassödet bemöts oftast med hån eller avfärdanden.

”Placeboliv” bygger fritt på Marit Sahlströms roman ”Skred”, ur vilken Liv Elf-Karlén som står för manus och regi lyckats mejsla fram en fyndig koreografisk mosaik. Skådespelaren Karin Bergstrand är helt fenomenal – hon visar sin kamp med att få på barnens overaller genom att försöka kränga dem på sig själv, har ständigt diarré som gestaltas av brun färg som snabbt sprutas på väggen, fumlar med att stansa ut hjärtan ur blodpuddingen. Varje vardaglighet laddas med det slags överkrav som får en sympatisk men spänd kvinna att till slut möta avgrunden. 

Det här i-lands- eller medelklassödet bemöts oftast med hån eller avfärdanden. Men Bergstrands rollgestalt med sina ångestfyllda ögon väcker snarast en stark ömhet. I konsult/coach-samhället råder en inverterad Jantelag; ett påbud om lycka och framgång. Men brister det erbjuds ofta bara nya floskler och osmälta livsråd som den krisande kvinnan bittert får erfara.

”Placeboliv” formar sig till ett vackert feministiskt uppror mot tidens dumhet.


TEATER

PLACEBOLIV

Regi och manus Liv Elf-Karlén

fritt efter Marit Sahlströms roman ”Skred”

Medverkande Karin Bergstrand

Röstskådespelare Lars T Johansson, Lotti Törnros, Henrik Dahl, Baha Swidan, Marit Sahlström, Anna-Lena Efverman, Anna Dahlqvist, David Kamera m fl.

Ljuddesign och musik Anna Haglund

Scenografi och grafisk design Magnus Dahlbäck

Teater Lacrimosa i samarbete med Teater Tribunalen

Föreställningen spelas på beställning i coronanapassat tält

Bokas på kulturbiljetter.se

Speltid 1.20 


Maria Edström är kritiker och medarbetare på Expressens kultursida.



Lyssna på Expressen nya mediepodd

https://embed.radioplay.io?id=83893&country_iso=se

Expressens kulturchef Karin Olsson och redaktionschef Magnus Alselind tar er med bakom kulisserna i medievärlden och fångar upp snackisarna. Varje vecka med en spännande gäst.