Ulla Kassius är scenograf. Foto: Pressbild
Ulla Kassius är scenograf. Foto: Pressbild

Det var ingen "show", det var ett grekiskt drama

Publicerad

Gunilla Brodrejs lista över scenklichéer väcker reaktioner.

Scenografen Ulla Kassius rycker ut till försvar för målarfärg och hundar på scen.

SCEN | DEBATT. Hoppas verkligen att Gunilla Brodrej inte får som hon vill på teatrarna 2018. 

Hennes text om vilka sceniska grepp teatrarna bör undvika (Expressen 17/1) är som om en konstkritiker skulle säga att ”nu är jag trött på konstnärer som använder röd, grön eller blå färg”. Med de tio grepp hon beskriver kan man göra urdålig smittbärande teater och alldeles fantastiska föreställningar. Allt beror på kontexten. 

"En folkefiende"

Några exempel: 

Att aldrig använda ”avskalade scenrum” skulle innebära att alltid berätta om någon annanstans än just där vi är. Att ta vara på de olika teatrarnas scenrum är ett sätt att förstärka teaterns livsviktiga förhållande till nuet. Så kan också handkameror fungera om det görs bra, och det är inte alltid en föreställnings uppgift att hjälpa publiken att fokusera. Inte heller att alltid vara bekväm – strålkastare i ansiktet och skådespelare i publiken kan vara just såna överträdelser som behövs. Likaså det som Brodrej beskriver händer när scenografin målas fram i ett nu på scen, exemplifierat med "En folkefiende", för övrigt är en av de bästa föreställningar som gått på Stockholms stadsteater de senaste åren. 

Det finns en risk att ”publiken får en känsla av att vara helt utanför” skriver hon. Ja, kanske är det vad man vill uppnå, eller så får det publiken att känna att de är med om något som är helt och hållet i ögonblicket. Återigen, allt beror på kontexten.

"Oidipus/Antigone"

Problemet med Brodrejs lista är att hon reducerar konstnärliga val till just ”grepp”. Den levande hunden i "Oidipus/Antigone" anser hon ”stjäl showen”. Men det var ingen show. Det var ett grekiskt drama och valet att ge den blinde siaren en hund var ett konstnärligt val som fick precis den effekt som eftersträvades, något irrationellt och hemlighetsfullt.

Gunnel Lindblom och en levande hund i "Oidipus/Antigone".Foto: / © SÖREN VILKS DETTA FÄLT FÅR INTE ÄNDRAS ELLER RAD

Visst kan vi som går mycket på teater se trender, och visst går det att tröttna på sceniska grepp när de används just som innehållslösa poser. Men lösningen är inte att minska konstnärers verktygslåda. Låt oss i stället tala om var intresset finns för att ge teatern resurser för att ta större risker. 

Jag vill se en lista på vad vi i vår vildaste fantasi skulle vilja se på teaterscenerna 2018.

 

Ulla Kassius

Ulla Kassius är scenograf och verksam på bland annat Backa teater.

 

SVAR DIREKT: Ulla Kassius skapade scenografi och kostym till en av de bästa föreställningar jag någonsin har sett, “Brott och straff” i regi av Mattias Andersson på Backa teater i Göteborg. Joel Kinnamans genombrottsroll för övrigt. Hon är en av de scenografer jag respekterar högst i Sverige. Jag hade aldrig sett klassiker behandlas så. Angeläget. Nära oss. 

Ironiskt att hon just hon känner sig så träffad av min lista över scenografiska trender som börjar bli tjatiga på teatrarna. Att hon helt missar min ambition att vara rolig och i stället tolkar den som reaktionär kan ha och göra med att scenografers arbete sällan lyfts fram i texter på kultursidan. Det kan kännas smärtsamt med plötslig granskning.

Men jag undrar verkligen om Kassius på allvar tror att jag vill begränsa konstnärers verktygslåda, som hon skriver. I själva verket är det ju precis tvärtom. Jag vill att man ska ta fram flera. Fram med mejseln, sylen, bågfilen och släggan. Släpa en in container, skjut fram arkivskåp i metall, vinscha ut avspärrningsband. Kör in en gaffeltruck.

Ungefär som Ulla Kassius gjorde i sagda “Brott och straff” 2007 (sånär som på gaffeltrucken då). Jag hade aldrig sett nåt liknande.

 

Gunilla Brodrej

Gunilla Brodrej är scenredaktör och kritiker på Expressens kultursida.

 

Läs Gunilla Brodrejs lista: Tio sceniska grepp teatrarna bör sluta med 2018 

Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag