Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Dansarna måste stå ihop och hålla emot

Ur ”Hurricane”.Foto: Lennart Sjöberg / Photo©Lennart Sjöberg
Foto: HENRIK JANSSON / GT/EXPRESSEN

Göteborgsoperans stora världspremiär kombinerar verk av samtida franska koreografer.

Hanna Johansson ser en show med olika temperament men många specialeffekter.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

RECENSION. De två verken i Göteborgsoperans dansdubbel ”Beyond” har det gemensamt att de innehåller många specialeffekter – dansare som flyger i linor, en snurrande plattform till scen – och att koreograferna har kommit till dansen inte via den klassiska baletten utan via hiphop och breakdance (duon Wang/Ramirez) respektive akrobatikens och cirkusens värld (Yoann Bourgeois).

Men fler likheter bör man inte leta efter. Det är två verk med distinkt olika temperament och språk, där den inledande ”Au revoir” är en mörk och ofta ganska bombastisk historia som leker med ett slags revolutions- och dystopi-estetik med masker och fanor. Verket arbetar ofta med binärer av olika slag: ljus/mörker, lätthet/tyngd, gruppen mot den ensamma människan. 

En återkommande inspelning av barnröster som diskuterar framtiden – ”computers are taking over now”, det kommer bara att finnas plats kvar för människor med ”hög IQ” – i kombination med det återkommande greppet att låta dansare sväva i linor från taket får en att tänka på gränserna mellan människa och maskin.

Här finns ett slags självmedvetenhet inför klyschorna, en stringens.

Det här är ganska slitna bilder som jag aldrig riktigt upplever att ”Au revoir” höjer sig över eller lyckas använda till sin fördel. Då framstår Yoann Bourgeois ”Hurricane” som det starkare av de två verken, även om det också är starkt präglat av en viss sorts nostalgiska, bekanta referenser. Men här finns ett slags självmedvetenhet inför klyschorna, en stringens.

https://www.youtube.com/watch?v=1eBSi5B8nDY

I en del av ”Hurricane” liknar den snarare teater än dans, där man på den snurrande plattformen – något man kan känna igen från ett annat verk av Bourgeois, ”Celui qui tombe”, skapar vardagstablåer som avlöser varandra tills en festscen till slut urartar, som av en naturkraft, och dansarna måste ty sig till varandra, hålla ihop, stå emot. Rörelsen blir något de underkastar sig, plattformen en bild av tiden eller jorden. Använt, ja. Men det är medryckande, och väldigt vackert.

 

Dans

BEYOND

Au revoir

Koreografi Honji Wang Sébastien Ramirez

Hurricane

Koreografi Yoann Bourgeois

Göteborgsoperans danskompani

Göteborgsoperan

Speltid 2.20 t.

 

Hanna Johansson är konst- och scenkonstkritiker på Expressen Kultur.

Så blev konservatismen het

Nu är ”Kulturkriget” här!

I Expressens nya tv-program möts Johan Norberg, Stina Oscarson och Malcom Kyeyune – för en debatt om konservatismen.

Dessutom berättar författaren Stig Larsson om sitt möte med Salman Rushdie: ”Min spontana impuls är att dränka honom, strypa honom.” Programledare: Daniel Sjölin.