Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Alla kan köpas för pengar i "Besök av en gammal dam"

Ur "Besök av en gammal dam". Foto: Bengt Wanselius
Dan Ekborg och Marie Göranzon i "Besök av en gammal dam". Foto: Bengt Wanselius
Ur "Besök av en gammal dam". Foto: Bengt Wanselius
Ur "Besök av en gammal dam". Foto: Bengt Wanselius

Marie Göranzon drar in på Stockholms stadsteaters stora scen. 

Loretto Villalobos ser en uppsättning som inte riktigt bränner till.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

RECENSION | TEATER. Friedrich Dürrenmatts pjäs "Besök av en gammal dam" kan ses som ett laboratorieexperiment där den lilla staden Güllen är petriskålen och den stenrika Claire Zachanissian är det virus som smittar dess organism, invånarna. Är den miljard som hon lovar den konkursbelagda staden en tillräckligt stor muta för att invånarna ska kringgå alla sina principer och mörda ungdomsälskaren Alfred Ill? 

Frågan är retorisk, svaret är ja. Claires replik ”Världen gjorde mig till hora, nu gör jag den till bordell” ekar genom hela pjäsen. Alla kan köpas för pengar och Güllenbornas gula lackskor blir en symbol för hur välstånd korrumperar. 

 

LÄS MER – Loretto Villalobos: Loa Falkmans misär är helt enastående

 

Men i Katrine Wiedemanns uppsättning bränner dilemmat aldrig riktigt till. Scenlösningarna är minimalistiska, till största delen markerade av Mats Öhlins ljussättning. Ibland bärs möbler in, en gång en hel skog. Det är en överstiliserad estetik som väcker associationer till Brechtianska distanseringseffekter. Invånarna, som mer är representanter för olika samhällsfunktioner än fullfjädrade karaktärer (polisen, borgmästaren, läraren, prästen) lismar och smörar som karikatyrer i en tecknad serie. Om denna samling individer är utsatta för den svåraste moraliska prövningen i sina liv så verkar konsekvenserna rinna av dem som vatten på de där gula lackskorna. Yvigheten förhindrar att texten får fäste och tragikomedin går mest på tomgång.

Monstret är en människa

Den stora behållningen är Dan Ekborg som Ill och Marie Göranzon som den gamla damen Claire. Paret rör sig i dramats epicentrum och tillåts vara både intressanta och komplexa. Ekborg i manstofs är en modern kristusgestalt, fylld av skuld, förlikar sig motvilligt med sitt öde. Marie Göranzons Claire är både tillgjord och grotesk i sin nyrika klädstil. Och när hon på tu man hand får möta sin forna älskare Ill lyser stråk av sårbarhet och blottar att monstret är en människa. Om man bara hade fått se mer av de två.

 

Teater

Besök av en gammal dam

Av Friedrich Dürrenmatt

Översättning Britt G Hallqvist

Regi Katrine Wiedemann

Kulturhuset stadsteatern, Stockholm

Speltid 1.45 t.

 

Loretto Villalobos är kritiker på Expressens kultursida.

 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!