Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Sara Stridsbergs pjäser är strålande

BRILJERAR. Akademiledamoten Sara Stridsberg kommer ut med tre pjäser.
"Nelly Sachs kommer aldrig fram till havet".
Sara Stridsberg invigningstalar i Svenska Akademien.Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT

Victor Malm blir lycklig av tre pjäser av Akademiledamoten Sara Stridsberg.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Som första bok efter inträdet i Svenska Akademien i december förra året ger Sara Stridsberg ut en samling pjäser, manusen till de redan hyllade dramastyckena ”Nelly Sachs kom aldrig fram till havet”, ”Konsten att falla” och ”American Hotel”. 

”Drömfakulteten” – Stridsbergs roman om Valerie Solanas från 2006 – är en modern klassiker, utan tvekan bland de senaste decenniernas bästa svenska romaner. Svår, kanske olyckligt svår, att mäta sig med. ”Darling river” och ”Beckomberga” slog inte riktigt an. Solanasskildringens starkt sammansatta förening av depravation och desperation kom inte igen med samma krut. Bildtyngden kändes upprepande, tröskad, och berättandet inte nog starkt för att bära den.  

Men när jag en kväll sitter och läser dessa nya pjäser känner jag mig tvungen att omprova mitt omdöme. För de är, helt enkelt, strålande: när jag slår igen boken vill jag inget annat än läsa om författarskapet från början till i dag. 

 

LÄS MER: Sara Stridsbergs "Medealand och andra pjäser" 

 

Ömsint äckel hos Sara Stridsberg

”Konsten att falla” är bokens verkliga glansnummer. Stridsberg har skrivit om berättelsen som odödliggjordes av dokumentärfilmen ”Grey Gardens” 1975. Mor och dotter Bouvier hörde en gång till den rika New York-societeten, men lever nu sina liv isolerade i en gigantisk villa på Long Island. Förfallet har pågått länge. Tvättbjörnar och andra djur har invaderat villan, avföring och hushållssopor fyller rum, trappräcken och fönster spricker och trädgården har vuxit igen. 

Lätt vore att avskriva dem som två galningar, söndrade av för många års ensamhet. Men Stridsbergs teckning är ömsint, ritad över ett grundmönster av misär får den något triumferande över sig. Modern och dottern har fallit, men med en värdighet som närvarar i varje replikskifte. 

 

LÄS MER: Becksvart djup i Sara Stridsbergs nya bok

 

Beckomberga mellan raderna

Djupt sorgsna, förstås, över livet som flytt dem, möjligheterna de aldrig utnyttjat. Likväl dansar de och sjunger. Är arga på och beskyller varandra för att inte ha kunnat leva sina liv, fast aldrig utan underbart frän humor. Tiden står stilla, men dialogen är kvick och rolig, de båda kvinnorna ståndaktigt obevekliga, och samspelet mellan dem ger pjäsen en nästan livsfilosofisk biton: det finns en konst i att överleva kaoset, förfallet, att behålla livet intakt ännu en vinter. 

”Nelly Sachs kom aldrig fram till havet” och ”American Hotel” är, i alla fall delvis, dramatiserade versioner av ”Beckomberga” å ena sidan, och novellen ”American Hotel” från 2014 å andra. Men de får en helt annan kraft i dessa spöklika och kusligt skärande dramaversioner. Och som utfrågare av de konventioner och föreställningar som råder kring ”så kallad kvinnlighet” och psykisk sjukdom framstår Stridsberg, som skådespelaren Ingela Olsson antyder i sitt utmärkta efterord, som den briljanta idéhistorikern Karin Johannissons arvtagare.

 

DRAMATIK

SARA STRIDSBERG

Nelly Sachs kom aldrig fram till havet

Albert Bonniers, 444 s.

 

Victor Malm är litteraturkritiker på Expressens kultursida.