Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Såhär blir språket tvång och populism

Foto: CHRISTIAN SALTAS / COPYRIGHT © ACCELERATOR 2019
Johanna Gustafsson Fürst, "L/anguish - But if the word gags, does not nourish, bite it off ", 2019.Foto: CHRISTIAN SALTAS / COPYRIGHT © ACCELERATOR 2019
Valerie Kyeyune Backström.

Ympning är en process där något påtvingat ska växa in i gemenskap.

Valerie Kyeyune Backström ser en utställning om makten i och över våra språk.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

RECENSION. När Johanna Gustafsson Fürst intar Accelerator är det inget litet projekt. Hon tar alla rum i besittning, presenterar en ambitiös samtalsserie och en tvådelad utställningsperiod, där utställningen hela tiden lever och förändras.

Hennes projekt utgår från språket, titeln anspelar på en dikt av Bengt Pohjanen, och i verken (många i böjträ) jobbar Gustafsson Fürst aktivt med ympningen som symbol för hur språk går in i varandra. Det är en fruktbar men också våldsam process, där politiska beslut ofta går tvärtemot forskningens slutsatser om flerspråkighetens berikande funktion.

Verken diskuterar makt och våld i relation till språket, eller är det kanske tvärtom? Gustafsson Fürst undersöker hur språket blir en arena för nationalstaten, tvångsassimilering och populism. Hur språken formar oss och hur fråntagande av språk kan fungera som en stympning. Som i ”ABC-boken”, en vävliknande konstruktion av staketdelar i stål som förkroppsligar hur språk, och styrningen av språk i det offentliga rummet, påverkar individen.

Johanna Gustafsson Fürst, "Modertungan", 2019.Foto: CHRISTIAN SALTAS / COPYRIGHT © ACCELERATOR 2019
Träden talar, stammarna vrider sig, rör sig ibland knappt märkbart.

Skulpturerna är extremt rumsliga – om man vill vara pretentiös kan man säga att de omförhandlar vår uppfattning av rummet och vår egen relation till det. Om inte, kan man helt enkelt säga att de funkar. Att det händer något när man möter dem. Att de pratar med en.

Men jag kan inte prata om dem utan att prata om deras skönhet. Jag skulle inte säga att den är frånskild ämnet, men den är inte avhängig den.

I den svävande ”Moderstungans” sammanfogade stolsben och vrilar kan dock skönheten inte separeras från våldet. Träden talar, stammarna vrider sig, rör sig ibland knappt märkbart. Och kan man se verket ”L/anguish - But if the word gags, does not nourish, bite it off” utan att tänka på musik? Och är inte musik en form av språk? Det finns en musikalitet och poesi i formerna, i deras slingrande, som går lika bra att avnjuta utan förkunskap.

KONST

JOHANNA GUSTAFSSON FÜRST

Ympa orden, piska min tunga

Accelerator, Stockholm

Till 18/6

Valerie Kyeyune Backström är medarbetare på Expressens kultursida.