Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Så krossade fattigdomen Dan Anderssons kärlek

Göran Greider.Foto: Ordfront förlag
Foto: Ordfront
BRUNNSVIK, DALARNA 1917. Dan Andersson vid avslutningen av Brunnsviks vinterkurs 1917. Pojken bredvid är okänd.Foto: KARL LÄRKA / PRESSENS BILD / TT NYHETSBYRÅN
Daniel Sjölin.

När poeten Dan Andersson vägrade ge upp sitt kall kostade det honom kärleken.

Daniel Sjölin läser en sorglig roman om två älskande som hindrades.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

RECENSION. Att finnmarkens fattige skald Dan Andersson (1888-1920) lägrade en nyborgerlig pacifistisk baptist-toppsnäcka från Östermalm, det visste vi genom biografierna, som exempelvis Göran Greiders fina ”Det gångna är som en dröm och det närvarande förstår jag icke” från 2008. 

Att Märta Larsson dessutom var en stabil praktpingla som genom deras stora och snabbt mognade kärlek präglade hans diktning, ja hela väsen under de mest utsatta åren, det har fallit i glömska. Hon har förminskats och försummats.

Allt man behöver för ett stödjande äktenskap.

Tills nu. Tack vare den väldiga mängd brev hon sparade, lyfter Greider fram deras sorgliga öde i ”Hon vars hjärta var som mitt”. Sorgligt eftersom de hade respektfull kommunikation, kompletterande kynnen, ömsesidig förståelse, samstämmig omvärldssyn och kanonsex. Allt man behöver för ett stödjande äktenskap. Det är så det framträder åtminstone.

Tyvärr det blev inget giftermål trots nästan tre års tålamod. Hans lappade plagg och obefintliga sociala ställning, hennes pappas grepp och klassamhällets konventioner, malde ner de rara ärtorna i de hemliga mötenas torftiga kvarn. Dan har till slut inte ens råd med frimärken. 

Karln kunde dikta så det håller i hundra år.

Så vad är sant, och vad är sannolikt i denna dokumentärroman, som den betecknar sig? Till skillnad från en historisk roman håller den sig dels mer redovisande till researchen och griper därmed efter sanningspokalen, dels sneddar den flagrant genom fiktionen. 

Vi möter ett inlevelsedrivet återberättande som blandar romankonstens påhitt med biografins frågeposition. I början ges intrycket av en dålig roman, men boken tar sig – betänkligt – och går i mål som ett läsvilligt och medryckande bidrag till just sin egen genre och till Dan Andersson-forskningen.

Inte minst gläds jag över den ömhet som syns i Dan Anderssons brevskrift. Här nyanseras äntligen bilden av ett ångestridet, samtidschauvinistiskt pretto med mindervärdeskomplex och hävdelsebehov.

Karln kunde dikta så det håller i hundra år. Han kunde också genuint älska någon. Även mytomspunna skalder från skogen är tydligen vanligt folk.  

 

ROMAN

GÖRAN GREIDER

Hon vars hjärta var som mitt

Ordfront förlag, 231 s.

 

Daniel Sjölin är kritiker och redaktör på Expressens kultursida.