Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Så lyckades Putin stärka Rysslands roll globalt

Putin med Turkiets president Erodogan och Irans president Rouhani. Foto: KAYHAN OZER / AP TT NYHETSBYRÅN
Martin Kragh.

Ryssland som i morgon går till presidentval är långt ifrån så isolerat som västmakterna gärna vill tro.

Martin Kragh tecknar bilden av Putin som med framgång stärkt landets roll globalt.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

ANALYS | RYSSLAND. Att återskapa en rysk stormaktsroll, där inga globala problem kan lösas utan Moskva, har varit ett centralt mål för Vladimir Putin sedan han tillträdde som president år 2000. När han snart inleder vad som blir hans fjärde och kanske sista mandatperiod, kommer bevarandet av Rysslands inflytande på världsarenan att förbli en prioritet.

Putins syn på vad exakt en rysk stormaktsroll ska inbegripa har varierat över tid, men förefaller inbegripa aspekter som en stark regering, suveränitet, kontroll över gränser, och en stark röst i världspolitiken. Först och främst innebär det privilegiet att vid behov agera i konflikt med folkrätten, något som ytterst möjliggörs av Rysslands vetorätt i FN:s säkerhetsråd tillsammans med de andra permanenta medlemsländerna.

Den ryska annekteringen av Krim 2014, följt av den väpnade konflikten i östra Ukraina och interventionen i Syrien 2015, handlar inte så mycket om territorium som om den framtida världsordningen och Moskvas roll i denna. Ryssland gör öppet anspråk på en "legitim intressesfär" i sitt närområde, och positionerar sig som en utmanare till det "västledda" systemet. I kombination med USA:s mer tillbakadragna roll globalt, har Putins politik nått inte negligerbara framgångar.

Bashar al-Assad i Syrien

Obeaktat de frusna relationerna mellan Ryssland och västmakterna, är Ryssland inte så isolerat som ibland hävdas. Genom att rädda Bashar al-Assad i Syrien, och med en aktiv diplomati, har Moskva stärkt sin position genom hela Mellanöstern. Moskva har fungerande relationer med Egypten, Iran, Israel, Saudiarabien och Turkiet, samtidigt som osäkerhet om Washingtons framtida engagemang i regionen stärkt bilden av Ryssland som en pålitlig och effektiv partner.

De militära interventionerna i Georgien 2008 och Ukraina 2014 är Rysslands till dags datum mest flagranta försök att hindra sina grannländers integration med EU och Nato. Agerandet är därtill en illustration av det faktum, att en stat som är beredvillig att leva med kostnaderna – sanktioner, isolering och försämrad ekonomi – också kan bryta mot folkrätten i syfte att uppnå vissa utrikespolitiska mål.

Enligt västmakternas synsätt spelar Ryssland en söndrande roll, men ledarna i Moskva förefaller nöjda: Från frågan om Nordkoreas kärnvapenprogram till Syrienkonflikten, har Ryssland fått en roll vid förhandlingsbordet. I Libyen stöttar man Khalifa Haftar, vars styrkor kontrollerar östra delarna av landet, och i Venezuela har det ryska oljebolaget Rosneft i utbyte mot aktier i landets energibolag räddat regeringen från statsbankrutt. Inför sin egen befolkning framstår Putin inte som en söndrare, utan som en garant för stabilitet och ordning.

Putin talar inför ungdomar i Moskva. Foto: ALEXEI DRUZHININ / SPUTNIK / KREMLIN P / EPA TT NYHETSBYRÅN

Peking och Moskva

Även Kinas relationer till västmakterna har försämrats de senaste åren, något som skapat en öppning för ett rysk-kinesiskt närmande. Kina ökar sin ekonomiska närvaro inte bara i Ryssland, utan har identifierat hela det forna kommunistblocket i Östeuropa som en strategisk marknad för sina affärsintressen. I en situation där USA och EU blivit mer oroade över Kinas ökade inflytande globalt, förefaller Peking och Moskva utveckla ett starkare samarbete inom världspolitiken.

Inför sin fjärde mandatperiod, har Putin valt en öppet konfrontativ hållning. Hans två timmar långa tal till det ryska federationsrådet den 1 mars, var en kombination av Leonid Brezjnev och Dr. Strangelove. På sovjetiskt manér presenterades statistik på demografi, födslotal och vägbyggnation, och presidenten förklarade att landet nu ska moderniseras med fiberoptiskt internet och högre produktivitet.

Rysslands ekonomi

I talets andra hälft skickade Putin ett tydligt budskap till omvärlden: Ryssland har kärnkraftsdrivna missiler med "oändlig räckvidd", samt torpeder och undervattendrönare mot vilka västmakterna inte har något värn. "Detta är inte en bluff", tillade han, ifall någon skulle tveka om den ryska potentialen till ömsesidig förstörelse. Det verkliga budskapet bortom retoriken, emellertid, var att Ryssland inte kommer att reformeras, eller vidta några förändringar.

Putins dilemma är att Rysslands mer framträdande roll globalt inte speglas i landets ekonomi, som befinner sig i en långsiktig stagnation – en tendens som förstärks av osäkerheten om vad som sker framgent. Västs dilemma är att ingen med säkerhet kan säga, hur länge den ryska utrikespolitiken dessa inhemska begränsningar till trots kan fortgå.

 

Av Martin Kragh

Martin Kragh är chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet vid Utrikespolitiska institutet och docent vid Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier vid Uppsala universitet.

 

LÄS MER - Martin Kragh: Putin regerar alltmer som en frånvarande furste 

 

I tv-spelaren ovan visas det senaste avsnittet av Kultur-Expressen, denna gång om Googles gynnande av extremt innehåll med Malin Ekman och Jonathan Lundqvist. Kultur-Expressen finns även som podcast.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!