Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Så kommersialiseras symboler för solidaritet

Yoko Ono framför verket War is over! If you want it.Foto: JOERG SARBACH / AP
Jean Julliens Peace for Paris.Foto: Agf/REX
Andreas Kittel.Foto: Carl Ander

Grafiska symboler som passar lika bra i demonstrationståg som över soffan. 

Andreas Kittel ser ett cyniskt användande av design i samband med kriser och katastrofer. 

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KOMMENTAR. Det pågår en kapplöpning bland grafiska formgivare och illustratörer. Om vem som först (och bäst) fångar samtidens dramatiska händelser. Formeln känns igen: plakatet, det starkt förenklade, kontrastrika, kärnfulla. I historien skymtar strejkande soparbetare i Memphis med budskapet ”I am a man” i blodröda versaler våren 1968. Grafisk design i dess renaste form. För att inte tala om Yoko Ono och John Lennon, vars budskap från året därpå reproducerats och parafraserats oräkneliga gånger: ”War is over!” Stora feta bokstäver, svart på vitt … kan det bli mer klassiskt? Passar lika bra i kampen som över vardagsrumssoffan.

En grafisk oneliner har blivit ett självklart sätt att uttrycka solidaritet och samhörighet.

En grafisk oneliner har blivit ett självklart sätt att uttrycka solidaritet och samhörighet. Eller bara kommentera det rådande läget. Det är klatschigt, snyggt och smart. Ibland lite för smart.

Kanske tilltog trenden i och med designern och illustratören Jean Julliens nästan osannolika genomslag med symbolen ”Peace for Paris”. En hastigt utförd illustration – ett Eiffeltorn inritat i det ikoniska fredstecknet – var hans omedelbara reaktion på terrordåden i Paris 2015. Symbolen delades miljontals gånger i sociala medier och syntes på banderoller, kavajslag och tårade kinder. Jullien skar genom bruset med till synes enkla medel, och sporrade en hel yrkeskår att göra detsamma.

Kreativiteten flödar i spåren av kriser och katastrofer.

För stunden handlar det, inte oväntat, om coronapandemin. En och annan stiliserad statsepidemiolog flimrar förbi. Det finns ett ”vi” i ”virus”, påpekar någon förnumstigt. (Svårt att säga emot, men vad betyder det egentligen?) Andra gillar läget: art directorn Lars Fuhre saluför Instagramvänliga affischer med coronatema. ”Det är så här nu”, konstaterar han krasst.

Kreativiteten flödar i spåren av kriser och katastrofer. Man rasar mot orättvisa, lider med de lidande, sörjer med de sörjande. Den perfekta symbolen enar oss. Och kan förstås beställas inramad. Välj mellan valnöt och vitlaserad björk.

 

Andreas Kittel är skribent, redaktör och formgivare.