Så här ser
konflikten ut

Pojke sörjer sin dödade kusin i Gaza city.
Foto: Mahmud Hams

Aron Lund om en lösning  som byggdes bort.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Omfattande strider i Gazaremsan igen. Mönstret är bekant. Israeliska missiler regnar över flyktinglägren, palestinska raketer visslar i väg i motsatt riktning. Minst 130 av Gazas invånare har dödats när detta skrivs, antalet lär ha ökat när det trycks. Fem israeler är döda, och antagligen blir de fler – nyss exploderade en bomb på en buss i Tel Aviv.

Nu hör det till god sed i Palestinafrågan att uttrycka oro för hur fredsprocessen skulle kunna påverkas, men det är nog dags att vänja sig av med den vanan. Det existerar ju ingen fredsprocess mellan israeler och palestinier.


Det är snart 20 år sedan Osloavtalet slöts. Israel har inrättat sig bakom de tryggaste gränser man kunnat hitta, nöjer sig i huvudsak med att konsolidera existerande bosättningar. Kolonierna har med åren växt sig så stora att det vore nästan omöjligt för någon regering att vinna parlamentariskt stöd för en reell reträtt.

Palestinierna har dumpats under självstyresflagg i de återstående enklaverna, oförmögna att vare sig slå tillbaka militärt eller organisera sig politiskt.

Ibland, när raketangreppen blivit särskilt besvärande, genomför armén en straffexpedition för att markera vem som bestämmer, som nu i Gaza. Det har skett förut, det kommer att ske igen.


Allt tyder alltså på att den israeliska bosättarhögern har lyckats med vad den strävat efter sedan nästan ett halv-sekel: att göra en tvåstatslösning omöjlig. Demokratin i Israel och rasdiktaturen på Västbanken delar numera samma blodomlopp, tycks inte längre kunna opereras isär.


Det är en smärtsam insikt, men det tjänar ingenting till att blunda. Om det inte blir någon tvåstatslösning för att Israel har byggt bort den, och det inte blir någon enstatslösning för att den alltid varit orealistisk, så är det helt enkelt så här konflikten ser ut. Välkommen till den permanenta ockupationen.


Aron Lund

kulturen@expressen.se