Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Så byggde Albert Bonnier sitt litterära imperium

Författaren och journalisten Per T Ohlsson.Foto: Emil Malmborg/Albert Bonniers Förlag

Två hundra år efter hans födelse skrivs den första biografin över den banbrytande förläggaren Albert Bonnier. 

Karin Olsson läser en oupphörligt intressant skildring av framgången och dess pris i ett trångsynt Sverige.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

RECENSION. Bokförlaget Albert Bonniers närmast institutionella ställning i Sverige speglades oväntat i en intervju med Zlatan Ibrahimovic i samband med utgivningen av hans självbiografi (DN 4/9 2015). Fotbollsstjärnan berättade om känslan när han steg in i förlagets representationsrum med målningar av familjen Bonnier, signerade konstnärer som Isaac Grünewald: ”När jag kom i det där rummet och såg alla dom här tavlorna: Vilka är det här? Då var det typ familjen, pappan och det. Det kändes wow. Man kom in i något som… Det kändes viktigt på något sätt.” 

Det har gått nästan 20 år sedan Per I Gedin utkom med biografin som tog sin utgångspunkt i Albert Bonniers framgångsrike son, ”Litteraturens örtagårdsmästare. Karl Otto Bonnier och hans tid”. Den var betydligt mer omfångsrik än titeln antyder, men det känns rimligt att även grundaren av förlaget får sin egen bok, blott 200 år efter sin födelse.

Och biografin ”Albert Bonnier och hans tid” av Per T Ohlsson landar faktiskt väldigt väl precis just nu.

Ett judiskt namn som under uppväxten ersattes med det mer gångbara Albert.

Vi befinner oss mitt uppe i den digitala revolutionen, som föder nya sätt att kommunicera och berätta, medan gamla kanaler marginaliseras eller stöps om. En ännu större omvälvning ägde rum på Albert Bonniers 1800-tal, i ett av de där ögonblicken när teknisk, ekonomisk och mänsklig utveckling sammanfaller. Den moderna offentligheten tog sin början. 

Skrifter, böcker och tidningar kunde produceras i massupplagor och distribueras till en allt större läskunnig publik. Romanen fick sitt genombrott. Gamla strukturer knakade under trycket av nya rörelser och idéer.

Per T Ohlsson, väl förtrogen med näringslivets liksom ordets historia, skildrar kunnigt förändringens tid genom Albert Bonnier, född 1820 i Köpenhamn som Elkan Bonnier, jiddischvarianten av hebeiskans Elkanah. Ett judiskt namn som under uppväxten ersattes med det mer gångbara Albert, en viktig nyckel i berättelsen om Bonnier.

Förläggaren Albert Bonnier.

Alberts pappa, Gutkind Hirschel, flyttade från Dresden till Köpenhamn för att driva företag i en miljö som var relativt tolerant mot judar. Han fick tillstånd att starta ett bibliotek, sälja böcker och grunda ett förlag. Danmark blev också platsen där Gutkind Hirschel omskapade sig själv till Gerhard Bonnier. Han diktade till och med ihop ett släktskap med en fransk revolutionär vid namn Bonnier. 

Barnen han fick i det nya landet sökte sig vidare till det då tämligen efterblivna Sverige och drog nytta av familjens kunskaper från kontinenten. Bröderna Bonnier var språkkunniga, strävsamma och medvetna om att judar verkade på nåder. Rättigheter kunde plötsligt dras tillbaka, det eviga hatet flamma upp. Albert Bonnier invandrade till Sverige femton år gammal och grundade två år senare sitt eget förlag.

Då prövades Albert Bonniers frisinne till bristningsgränsen.

Hans förmåga till framgång skulle senare hånas av August Strindberg. I kapitlet ”Moses” i ”Det nya riket” skriver Strindberg spefullt om den underdåniga och förslagna juden: ”Jag ticker så risligt micket om den svensken”. Det var en elak passning till förläggaren, som lyckades knyta till sig de främsta svenskspråkiga författarna: Viktor Rydberg, Zacharias Topelius, Verner von Heidenstam, Gustaf Fröding och Selma Lagerlöf för att nämna några. Även judehataren August Strindberg blev en av förlagets stjärnor, även om det liksom flera av de mer sentida författarna främst var Karl Ottos förtjänst.

Turerna runt ”Giftas”, då Albert Bonnier hamnade nära åtal för hädelse på grund av Strindbergs vanvördiga gestaltning av nattvarden, blir naturligt något av biografins dramatiska höjdpunkt. Då prövades Albert Bonniers frisinne till bristningsgränsen. Valet att förlägga så radikala författare hade ett högt pris i det trångsynta oskarianska Sverige, med den redan då ”åderförkalkade” Svenska Akademien som norm. Hot och hat blev en del av Bonniers liv.

Teckning ur Fäderneslandet, 1884.

Som redaktör känner jag stor empati med Alberts och Karl Otto Bonniers självutplånande drag i sin tolerans gentemot Strindbergs divalater och, även med 1800-talets mått mätt, aggressiva antisemitism. Viljan att hysa samtidens starkaste röster och litterära genier fick stå i främsta rummet. Men den modiga linjen var inget som kom gratis eller enkelt, vilket biografin visar på ett nyansrikt sätt. 

Av pur utmattning efter ”Giftas” tackade Bonniers till exempel nej till Strindbergs mästerliga ”Fröken Julie”. Även de bästa redaktörer kan tappa geisten. 

Per T Ohlsson lyckas göra både familjekrönikan och den publicistiska historien mänsklig. Det är oupphörligt intressant att följa släktens framgångar och umbäranden i ett samhälle mer brutalt än dagens, men med tydliga konturer av radikal modernitet. 

En fantastisk bildningsboost för varje samhällsintresserad svensk.

Kvinnor och barn dör som flugor i barnsäng, samtidigt som kvinnosakskämpar och kvinnliga författare bryter ny mark. Mitt i tiden står Albert Bonnier – ”Sveriges första moderna förläggare” – som lyckas gifta samman sina företagsekonomiska ambitioner med litterära intressen. Han lierar sig med viss försiktighet med politiskt liberala krafter som DN-grundaren Rudolf Wall, men jagas för ”girighet” och omoral.

Albert Bonniers hustru Betty, i sällskap med barnen Jenny, Karl Otto och Eva.

En biografi över förläggaren Albert Bonnier, utgiven på Albert Bonniers förlag, har stor potential att bli ett riktigt sömnpiller; en pliktskyldig hagiografi som börjar samla damm i samma stund den kommer ut. I Per T Ohlssons händer blir skildringen i stället en visserligen traditionellt berättad, men fantastisk bildningsboost för varje samhällsintresserad svensk.

Boken minner också om en läsande kultur stadd i förändring. Efter Albert Bonnier, och nu menar jag den i dag högst verksamma facklitterära chefen på förlaget, och hans syssling Eva Bonnier, är det dåligt med återväxten av förläggare i familjeföretaget. Även Bonniers barn verkar vara barn av sin tid.

Men att förlaget, och i förlängningen det som växte till ett medieimperium, hedrar sin historia med den här typen av utgivning säger nog ändå något om ambitionen att försöka rida ut digitaliseringens pekuniära problem utan att ge upp sin själ.

 

Karin Olsson är kulturchef och stf ansvarig utgivare på Expressen.

 

BIOGRAFI

PER T OHLSSON

Albert Bonnier och hans tid

Albert Bonniers förlag, 305 s

Lyssna på ”Två män i en podd”

https://embed.radioplay.io?id=72982&country_iso=se

En sökande podd från Expressen Kultur – om manlighet, kärlek och ensamhet. Med två av kultursidans främsta namn: Radiostjärnan Eric Schüldt och Daniel Sjölin, författare och tv-profil. Självhjälp för intellektuella.