Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Så blev Expressen språkligt stilbildande

Foto: OLLE SPORRONG
Anders Svensson.Foto: Martin Stenmark

Expressens födelse hamnar på plats 28 när Språktidningen listar de viktigaste språkhändelserna i Sverige sedan 1900. 

Anders Svensson tecknar hur den folkliga uppstickarens språkliga djärvhet blev stilbildande.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

EXPRESSEN. Det var en blygsam ton som mötte läsarna i premiärnumret den 16 november 1944: ”Expressen söker undvika uppvisning av journalistiskt stjärnspel.” Men det var här den moderna kvällstidningen föddes. Expressen skulle snart också bli en språklig stilbildare. Konkurrenter fnyste åt ett berättande som var lite för folkligt, lite för dramatiskt och lite för rakt på sak. Det dröjde dock inte länge innan tidningar som Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter började snegla på uppstickarens stilistiska stjärnglans.

Ingen annan svensk tidning har på samma sätt som Expressen definierat ett stilideal. Språktidningen har bett över 100 forskare, språkvårdare och andra experter att utse de viktigaste språkhändelserna i Sverige sedan 1900. Expressens start röstades fram till plats 28. Skälet är dess betydelse för utvecklingen av en modern tidningssvenska.

Att skriva kort, rappt och koncist var redan från början en ledstjärna. Men magkänslan för vad som var elegant och effektivt ersattes i allt högre grad av kunskap. Reportrarna skolades in i en stil där meningar inleddes med subjekt, bisatser ströks och tankstreck skapade förväntan. Artiklarna kryddades med citat, metaforer och retoriska frågor.

Informell rektor för denna stilskola var redaktionschefen Sigge Ågren. Han var lika ambitiös som uppfinningsrik. Redan på 1950-talet räknade han på perfekta meningslängder som skulle fullända flytet. Han importerade metoderna från USA – och tillämpade dem långt innan svenska språkforskare började använda samma verktyg.

STILENS REKTOR. Sigge Ågren, Expressens redaktionschef 1950-1969, och Lennart ”Nacka” Skoglund på Expressens redaktion.Foto: JACOB FORSELL

Det som aldrig glömdes bort i Expressens experimentverkstad var respekten för läsarna. En lyckad ingress skulle kännas som en utandning. Men det konkreta och koncentrerade blev aldrig tråkigt. Ordvitsar och anspelningar på litterära klassiker var självklarheter i spalterna.

Det var inte bara djärvheten som formade stilen. Under 1945 infördes pappersransonering. Antalet sidor i tidningen krympte. Expressen ställdes inför valet att trycka färre artiklar eller att komprimera texterna. Ungefär här såddes fröet till Sigge Ågrens devis ”Skriv kort, helst inte alls!”

'Du skall älska din läsare mer än dig själv!'

De mest detaljerade riktlinjerna presenterade han i skriften ”För läsarnas skull”. Idealet var ett språk som aldrig ställde sig i vägen för innehållet och förståelsen. Attityden sammanfattades kanske bäst av det första av hans tio budord för skribenter: ”Du skall älska din läsare mer än dig själv!”

Första numret har kommit! Finn Boberg (utrikesredaktionen), Carl-Adam Nycop (grundare och ansvarig utgivare), Pär Rådström (korrekturläsare), Sigvard Ekelin (notischef) och Ivar Harrie (chefredaktör).Foto: TORE FALK

Expressens inflytande märks på många andra håll i listan över de 100 största språkhändelserna. Vinnaren är 1967 års du-reform. Bror Rexed, som då tillträdde som generaldirektör för Medicinalstyrelsen, skapade rubriker när han meddelade att han tänkte dua alla anställda. Han blev reformens galjonsfigur. Men skiftet från ni till du hade pågått länge.

I det första numret tilltalades Expressens läsare med ni. Du var uppenbart lite för vågat 1944. Men redaktionen ratade det hyperartiga Ni. Så småningom blev du-tilltal allt vanligare i texterna. Det bidrog till att lägga grunden för duandets genombrott 1967.

Nina Lekander började använda hen 2008, en tid då det främst syntes till i feministiska tidskrifter.

I oktober 1945 slopade Tidningarnas Telegrambyrå verbens pluralformer, ett beslut som röstades fram till den sjätte viktigaste händelsen. Vid övergången rasade kritiker mot vad de kallade bolsjeviksvenska och pigstavningsreformer när pluralböjningar som vi äro och de gingo försvann och ersattes av singularformerna vi är och de gick. Expressen gjorde samma val från första numret.

Redaktionsvy från Expressens 1960-tal.Foto: JAN COLLSIÖÖ / DAGENS NYHETER

2012 års debatt om det könsneutrala pronomenet hen hamnade på tjugonde plats. Pronomen är en ordklass där förändringar är sällsynta. Nya substantiv, verb och adjektiv är vi vana vid. Men ett nytt pronomen var enligt vissa kritiker ett odemokratiskt ingrepp i språket. Debatten gjorde dock att många upptäckte att hen var ett smidigt alternativ till konstruktioner som han eller hon.

Expressens läsare var redan bekanta med ordet. Nina Lekander började använda hen 2008, en tid då det främst syntes till i feministiska tidskrifter. Första gången var i en krönika där hon beskrev sin favoritperson: ”Hen – med ett modernt, könsneutralt pronomen – ska vara en bra (helt enkelt god) människa.” Nina Lekander fortsatte därefter att skriva hen. Och bidrog till att påverka svenskan på samma sätt som Expressen gjort ända sedan 1944.

 

Svenskans största språkhändelser

Språktidningen fyller nummer 100. Därför har över 100 språkforskare och andra experter röstat fram de 100 största språkhändelserna i Sverige sedan 1900. 

 

Topp 10

1. Du-reformen (1967)

2. Radiotjänsts sändningar börjar (1925)

3. Stavningsreformen (1906)

4. Engelska blir första främmande språk i svensk skola (1946)

5. Nämnden för svensk språkvård grundas (1944)

6. TT slopar verbens pluralformer (1945)

7. Sverige får nationella minoritetsspråk (2000)

8. Svenska blir huvudspråk i Sverige (2009)

9. Erik Wellander utkommer med ”Riktig svenska” (1939)

10. Svenskundervisning för invandrare, SFI, blir en del av skolan (1994)

 

Av Anders Svensson

Anders Svensson är chefredaktör på Språktidningen.

 

 

Lyssna på ”Lunch med Montelius”

https://embed.radioplay.io?id=74519&country_iso=se

En omtalad podd från Expressen Kultur – som tar er med bakom kulisserna i kulturvärlden. Med två av kultursidans stjärnor: Martina Montelius, teaterdirektör och författare, och kritikern Gunilla Brodrej. Podden är en hyllning till alla kulturtanter där ute oavsett kön.