Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Så används Sverige som slagträ i debatten

Donald Trump vid ett av talen där Sverige användes som avskräckande exempel.
Foto: CLIFF OWEN / AP TT NYHETSBYRÅN
Gustav Franzén.
Foto: Privat

Sverige har under lång tid fungerat som ett slagträ i andra länders politiska debatt. 

Gustav Franzén går på djupet med Sverigebildens betydelser de senaste åren.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

ESSÄ. Det är fyra år sedan den amerikanske journalisten Tim Pool satte sig på ett plan till Sverige. Donald Trump hade just hållit talet som blev berömt för formuleringen ”last night in Sweden” och Pool flög hit för att undersöka hur nära systemkollapsen vi faktiskt var. Han intervjuades vitt och brett om initiativet, han fick kritik och hyllningar, och nio minuter som ensam gäst i Studio Ett i P1 (27/2-2017).

Efter flyktingvågen 2015 var Sveriges invandringspolitik världsnyheter och uttrycket ”Swedistan” fick fäste i sociala medier. Ordet syftar på en föreställning om att Sverige står i begrepp att övertas av muslimer och islamiseras till följd av den förda invandringspolitiken. Till omskrivningen hör också en flagga där det gula svenska korset kombineras med en halvmåne och en stjärna.

I september 2015 undrade signaturen Stoneburg på nätforumet Straight Dope, som ägs av Chicago Sun-Times, varför begreppet Swedistan hade blivit så vanligt förekommande. Stoneburg menade att det var omöjligt för en svensk att bemöta nidbilden utan att genast anklagas för att vara en självutplånande muslimkramare. Eller värre. Från signaturen Construct kom ett ärligare svar än från de allra flesta som försvarat en nidbild. 

Construct skrev att Sverige är litet och oviktigt, och därför en utmärkt studie i mångkultur. Extremhögern (the far-right, som Construct hänvisade till som ”vi” i inlägget) ser gärna Sverige falla i bitar för att lättare kunna övertyga människor om att ”försvara sina egna länder”. Att Sverige förvandlades till Swedistan var alltså inte bara ett nödvändigt ont, det var önskvärt.

Katerina Janouch.
Foto: ANNA-KARIN NILSSON / EXPRESSEN

Under de efterföljande åren blev Sverigebilden ofta omdiskuterad i svenska medier, som när Katerina Janouch 2017 intervjuades i tjeckisk webb-tv om den svenska invandringspolitiken och fick enormt genomslag. Det är tveksamt om en intervju i svensk webb-tv hade fått samma effekt. Året efter publicerade Svenska Institutet en rapport som sa att ”nya narrativ om migrations- och integrationsfrågor utmanar den traditionella bilden av välfärdslandet Sverige”. Men det var inte bara bland journalister och politiker som intresset för svensk invandringspolitik var stort.

Antalet webbsökningar inom kategorin ”Sveriges invandring och utvandring” ökade med början 2012, enligt Google. ”Last night in Sweden”-talet i februari 2017 utgjorde kulmen, men fram till dess nådde fler än 10 månader över hälften av den sökningssumman. Därefter, inga.

Under januari, februari och mars i år har intresset till synes varit rekordlågt, baserat på antalet sökningar.

Då höll vi gränsen öppen för asylsökande längre än många andra länder, nu får vi röra oss friare än många andra människor i världen.

Av de 10 mest delade artiklarna på engelska om Sverige 2019 så handlade ingen om invandring, enligt en rapport från Svenska institutet. Ingen av de 40 artiklarna som kvalar in på förra årets kvartalsvisa topp tio handlar om invandring, enligt samma Sverigesbildsanalyser. Det som dominerade 2020 var i stället artiklar om Sveriges coronastrategi, från början försiktigt nyfikna, nästan hyllande, men sedan utdömande. Sverige verkar stå kittlande nära avgrunden till följd av en katastrofal coronastrategi, enligt artiklarna som delats mest.

När Ekot och Vetenskapsradion granskade Facebook-gruppen MEWAS (Media Watchdogs of Sweden) ägnades en stor del av reportaget åt att gruppen anses ha försökt påverka bilden av den svenska coronastrategin utomlands (9/2). Sverigebilden hamnade åter i fokus och i ett mejl till Ekot skrev gruppens ledare att de ”inte vill att andra länder skulle begå samma misstag som Sverige”.

Men innan vi än en gång följer efter kaninen ner i hålet som är bilden av Sverige utomlands kan det vara värt att komma ihåg Swedistan och debatten då. För precis som 2015 så framstår vi som ett land som tagit en annan väg, som inte betalat det pris som andra länder har känt sig tvungna att betala. 

Då höll vi gränsen öppen för asylsökande längre än många andra länder, nu får vi röra oss friare än många andra människor i världen. 

Statsepidemiologen Anders Tegnell har det senaste året blivit en av symbolerna för Sverigebilden.
Foto: Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN

Det globala samtalet som internet innebär tillåter oss diskutera Capitolium-stormningen med amerikaner, Brexit med britter och att Anders Tegnell intervjuades av The daily show från en tågstation. Men en stor del den förda politikens konsekvenser är inte alls globala. Länders intressen i debatten är emellanåt motsatta, ett lands utmaning är ett annat lands fallstudie.

Det låg i de mest robust invandringsvägrande ländernas intressen att Sveriges generositet blev dyrköpt, för dyrköpt. Det ligger, åtminstone strategiskt, i EU-samarbetets intresse att brexit inte visar sig vara 2020-talets absolut mest solklara framgångssaga. Och när en politiker tar beslutet att stänga in sin befolkning för att rädda liv vore det givetvis beklämmande om ett land som inte stänger in någon får samma eller bättre resultat.

Det kan jämföras med oppositionen i riksdagen, som förvisso strategiskt tjänar på att regeringen misslyckas med sin politik, men samtidigt måste leva med det som går fel. Det inrikespolitiska samtalet utspelar sig inom samma ramar som konsekvenserna.

Kanske borde vi därför i lite större utsträckning se Sverigebilden som en partsinlaga snarare än som en ärlig uppfattning om hur omvärlden ser på Sverige. 

Av hans Twitter att döma verkar Tim Pool ha tagit ett par öppna steg åt höger sedan han besökte Sverige, men hans intresse för oss som land är som bortblåst. Construct, som själv identifierade sig som högerextrem, har blivit bannad från Straight Dope, precis som många andra av hans slag. Nästa gång Donald Trump, eller någon annan utländsk politiker, använder Sverige som slagträ i debatten är det sannolikt med föreställningen om att vi gjort något annorlunda, med förhoppningen om att vi därför snart står kittlande nära avgrunden.


Av Gustav Franzén

Gustav Franzén är frilansjournalist. 



Lyssna på ”Två män i en podd”

https://embed.radioplay.io?id=82481&country_iso=se

En sökande podd från Expressen Kultur – om manlighet, kärlek och ensamhet. Med två av kultursidans främsta namn: Radiostjärnan Eric Schüldt och Daniel Sjölin, författare och tv-profil. Självhjälp för intellektuella.