Man utgår gärna från att det är de mest upproriska barnen som har de svåraste föräldrarelationerna. Men ibland undrar jag om det inte är ännu mer komplicerat för skuggbarnen, de duktiga, som ständigt kämpar för att vara sina föräldrar till lags. Den första delen i Carola Hanssons trilogi om familjen kring Lev Tolstoj handlade om Andrej, den mest oppositionella i Tolstojs stora barnaskara.
När hon nu avslutar sin romanserie sker det med ett porträtt av dottern Masja, kanske det av Tolstojs barn som följde sin far tätast i fotspåren och försökte anamma hans idévärld.
Masja, av sin far redan vid två års ålder beskriven som "mycket klok och mycket ful", får kämpa för att bli sedd i en familj där allt kretsar kring fadern.
Lev Tolstojs position i Ryssland är exceptionell; han är ju inte bara en av landets främsta författare utan ses också som läromästare med en egen uppbyggd idévärld som ständigt lockar till sig nya adepter.
Trots sina stora egendomar är han engagerad i böndernas och arbetarnas situation och känner stark vanmakt inför fattigdomen omkring sig.
De upproriska stämningar som ska leda till ryska revolutionen mullrar i bakgrunden.
På samma sätt som inför sin far får Masja kämpa för att bli tydlig i romanen. Den excentriske, oberäknelige fadern hotar att ta över och bli dess egentliga huvudperson.
Masjas första, misslyckade, kärlekshistoria sker symptomatiskt nog med en av faderns unga beundrare. Hennes relation med fadern blir allt sårigare när han så tydligt utövar sin makt över henne, den mest hängivna.
Carola Hansson låter sin huvudperson växa fram till ett fullödigt porträtt med skarpa konturer. "Masja" är berättad med en lågmält intensiv glöd, och precis som i de tidigare romanerna spelar författaren själv en viktig roll.
Varvat med berättelsen befinner sig Carola Hansson i Moskva i en avliden släktings lägenhet, forskar och umgås med skuggorna, reflekterar över sin egen besatthet av det förflutna.
Resultatet är en verkligt stor och mångskiktad romanupplevelse. Det är först när man stöter på en sådan som man blir påmind om hur sällsynt det är.
Följ Expressen Litteratur och Kultur på Facebook - där kan du kommentera våra artiklar.