Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Rasmus Fleischer: Konspirationslogik

DUELL Jasenko Selimovic tycker kulturkotterierna i tidskriftsvärlden är för insyltade i stödsystemet. Rasmus Fleischer (bilden) ser samma situation som ett slags ekosystem. Foto: Lars Pehrson / Svd / Tt

Debatten om Kulturrådets stöd till kultur-och samhällstidskrifterna har tagit fart på nytt.
Rasmus Fleischer vänder sig mot Jasenko Selimovics anklagelser om jäv och politiska hänsyn.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Både tidskrifter och tidningar kan få statligt stöd i Sverige, men enligt helt olika principer. Tidskriftsstödet bygger på en bedömning av tidskriftens kvalitet och behov. Presstödet beviljas däremot automatiskt till den dags- eller veckotidning som kan uppvisa 1500 prenumeranter. I jämförelse med presstödet på en halv miljard, är tidskriftsstödet ett piss i Nissan. Skånska dagbladet får dubbelt så mycket i bidrag som alla kulturtidskrifterna tillsammans. Ändå väcker tidskriftsstödet starkare känslor än presstödet. Förklaringen är enkel: bedömningen av kvalitet får aldrig anses vara självskriven.

Åsikterna som brukar uttryckas om tidskriftsstödet spretar åt alla håll. Vissa vill snäva in stödkriterierna i enlighet med ett estetiskt kulturbegrepp, andra vill prioritera tidskrifter för aktuell samhällsdebatt. Vissa menar att undervegetationen lider när en alltför stor del av pengarna går till ett fåtal prestigetidskrifter. Andra menar tvärtom att sållningen borde vara hårdare.

 

Till det senare lägret sällar sig Jasenko Selimovic, som klagar på att "resurserna späds ut". Han pläderar kort sagt för att hälften av tidskrifterna borde få sina ynka stödsummor indragna, så att några av de största kan få en hel miljon i stället för en halv. Jag tror att det vore en dålig idé, men så fasligt omstörtande är den inte.

I grunden försvarar ju Selimovic det rådande systemet där särskilda referensgrupper bedömer kvaliteten i olika kulturyttringar. Här går han tvärs emot den kulturpolitiska populism som präglar en stor del av svensk borgerlighet. Samtidigt vill han smeka samma populism medhårs genom häftiga utfall mot den sittande referensgruppen, där jag själv sitter med.

Jasenko Selimovic slungar ut anklagelser om jäv, utan att först kolla upp enkel fakta. På insinuant vis påpekar han att jag minsann har skrivit i Brand och Fronesis. Men i Kulturrådets bidragsbeslut framgår tydligt att jag anmält mig jävig i dessa fall, vilket betyder att jag lämnade rummet när de tidskrifterna diskuterades. Detsamma gäller för andra ledamöter som han försöker smutskasta.

 

Tänker sig Selimovic att tidskrifters kvalitet bara kan bedömas korrekt av personer som saknar all erfarenhet av att skriva i tidskrifter?

Associationerna flödar fritt: att samma person har skrivit i två tidskrifter innebär att dessa tidskrifter "har kopplingar" och alla tidskrifter som kan kopplas till en kedja bildar enligt Selimovic ett monolitiskt block i samhällsdebatten. Med sådan konspirationslogik kan man bevisa vad som helst.

En rimligare slutsats vore att tidskrifterna (tillsammans med andra forum) bildar ett slags ekosystem. Där kan det kritiska tänkandet växa fram och ta spjärn. Och det kan hända att allt inte är begripligt för alla – jag misstänker att Det grymma svärdet inte har politiker som primär målgrupp – men allt hänger samman. Tankar vandrar från kammare till kammare, möts av olika resonans. Så ger de mindre tidskrifterna näring åt de större. Till skillnad från Jasenko Selimovic tror jag inte att kvalitet uppstår i slutna rum.

Replik från SR:s kulturchef Mattias Hermansson

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!