Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Rapporten om barns läsning ger mig panik

Mattias Fyrenius.Foto: ALEXANDER MAHMOUD
Läser en e-bok?Foto: Anna Moskvina

Mattias Fyrenius blir rädd för vilka konsekvenser ungas drastiskt minskade läsande kommer leda till.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KULTURDEBATT. Samma vecka som den svenska förläggar- och kulturtureliten framgångsrikt rasade mot SVT:s beslut att ta bort bokrecensionerna från ”Gokväll” publicerade Statens medieråd en rapport (”Ungar och medier 2019”) som passerade förbi i relativ tystnad. Det borde den inte ha gjort. Att inte fler får panik av den rapporten ger faktiskt mig panik, för att snylta på Gretas ord.

Medierådet har sedan 2012 undersökt ungas (0-18 år) medievanor och det mesta som framkommer är relativt förväntat. Ja, unga använder sina mobiltelefoner exceptionellt mycket. Ja, sociala medier upptar en stor del av deras (medie)dygn och ja, de unga och deras föräldrar blir alltmer bekymrade.

Men det är när rapporten kommer till den ganska undanskymda delen om ungas läsning av böcker och tidningar som det blir riktigt obehagligt. Andelen unga som dagligen läser (eller läses för) har på bara sex år i många åldersgrupper mer än halverats. De allra yngsta (0-8 år) håller uppe nivåerna någorlunda även om det minskar där också, men från 9 år och uppåt är det närmast fritt fall. År 2012 uppgav drygt 20 procent av 13-18-åringarna att de dagligen läste böcker eller tidningar på sin fritid. Motsvarande siffra är nu nere på 11 procent. Vi pratar om en halvering. På bara sex år. Förklaringen till kräftgången är nog relativt enkel, men effekterna komplexa och brutala. Vi talar om beteendeförändringar som kommer få enorma konsekvenser för samhället över tid. Både ekonomiska och politiska.

Vad som måste göras får både vi och våra politiker tänka igenom noga och snabbt.

Forskare (”Handbook of reading research”) har visat att vi behöver ett ordförråd på cirka 50 000 ord för att vi ska klara oss i vårt dagliga liv. Det är vad som krävs för att du ska kunna läsa och kognitivt ta till dig en nyhetstext, eller mer avancerade instruktioner och anvisningar. Forskningen har också visat att när man börjar lågstadiet har nästan alla barn ett ordförråd på cirka 7000 ord. Om du sedan inte läser eller lyssnar regelbundet till texter kommer du som 17-åring att ha ett ordförråd på bara runt 17 000 ord. Har du i stället regelbundet lyssnat och läst har du vid samma ålder ett ordförråd på drygt de 50 0000 ord som visat sig nödvändiga för att på djupet förstå din omvärld. 

Vilka konsekvenser denna utveckling leder till förstår säkert alla.

Det finns alltid en risk med att använda alarmistiska övertoner, men jag tycker inte att förra veckans rapport bör leda till någon annan reaktion än just panik. Vad som måste göras får både vi och våra politiker tänka igenom noga och snabbt. 

Dags att börja snickra på plakatet ”jobbstrejk för läsning”. Ses utanför Rosenbad. Någon?

 

Av Mattias Fyrenius

Mattias Fyrenius är medieanalytiker och styrelseledamot i Bonnierförlagen

I tv-spelaren visas Kultur-Expressen. Denna gång med Eva Beckman och Daniel Sandström i debatt efter Gokväll-stormen.