Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Rädda den liberala demokratin – gå i kyrkan

Joel Halldorf, kulturskribent och docent i kyrkohistoria. Foto: MIKAEL SJÖBERG
Lunds domkyrka. Foto: NICLAS TILOSIUS / KVP

Församlingar genererar det sociala kapital som är avgörande för demokratins överlevnad.

Joel Halldorf uppmanar inför det nya året postkristna svenskar att börja gå i kyrkan även om de inte tror på Gud.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KULTURDEBATT | KYRKAN. Att motionera mer intar förstaplatsen på listan bland svenskars nyårslöften, tätt följt av föresatsen att gå ner i vikt. Därefter kommer löften om pengar: att spara eller tjäna mer. I korthet handlar den tio-i-topp lista över våra vanligaste löften som Yougov tog fram förra året om skönhet, pengar och personlig livskvalitet.

Kanske är 2018 året då vi försöker sikta lite högre? Inte nöjer oss med att svarva kroppen lite till, eller, om man hör till de mer ambitiösa, pressa den till ett maraton. Tänka större, storslagnare och längre. Ge ett löfte som inte bara handlar om det egna livspusslet, utan något som skulle kunna frälsa civilisationen, demokratin – och min egen själ.

Jag föreslår följande nyårslöfte för 2018: Börja gå i kyrkan.

Jag vet att det låter drastiskt, men vår tid kräver drastiska åtgärder. Just när vi började tro att den västerländska modellen var oslagbar tilltar tecknen på att den vittrar sönder inifrån.

Tron på demokrati går ner, främst bland de unga. I USA tycker 60 procent av femtiotalisterna att det är avgörande att bo i en demokrati, medan 30 procent av åttiotalisterna säger samma sak. Kurvorna för auktoritära alternativ pekar uppåt, samtidigt som politiskt engagemang minskar. Ensamheten ökar, liksom konsumtionen av psykofarmaka – och produktionen av apokalyptiska tv-serier. Och för en tid sedan konstaterade Wall Street Journal att det blir allt vanligare att journalister citerar William Butler Yeats dystopiska rader: "Things fall apart, the centre cannot hold".

 

Julporträtt av presentparet Trump. Foto: ANDREA HANKS / WHITE HOUSE / POLARIS/IBL POLARIS

Nietsche dödförklarat Gud

Yeats författade sitt poem strax efter att Nietzsche dödförklarat Gud och den kristna teologin ersatts av politiska ideologier. I den kamp som följde besegrade liberalismen först fascismen och sedan kommunismen. Liberalismen var en formidabel fiende; bara segern avslöjade dess svaghet.

Liberalismens förhållande till kyrkan har alltid präglats av en dubbelhet. Statskyrkor med religionsmonopol har varit en självklar fiende, samtidigt som man i tysthet införlivat kristen teologi i sitt system. Idén om ett absolut människovärde bygger exempelvis på den judisk-kristna tanken på att människan är skapad till Guds avbild. Varken människovärde eller mänskliga rättigheter kan härledas ur den biologiska och materialistiska människosyn som utgör det officiella postkristna credot.

Alla vet detta, men få säger det rakt ut. Yuval Harari, vars bok "Sapiens" sålt över en miljon exemplar, är ett undantag: "Utan eviga själar och en skapargud blir det pinsamt svårt för liberaler att förklara vad som är så märkvärdigt med individuella sapiens."

Liberalismen behöver kristendomen för moralisk stabilitet och filosofisk koherens. Men också för att få en vidare horisont. Utan denna ledstjärna blir ekonomi, hedonism och det egna livspusslet allt som återstår. 

Följden blir en konsumerande klass som ängsligt värnar sin säkerhet och rätten att inte bli kränkta – även om det sker till priset av liberalism.

 

Konsumismens högtid. Foto: ANDREW MATTHEWS / AP TT NYHETSBYRÅN

Klimatrörelsen och påven

Men kristendom som tunn fernissa räcker inte. Människan blir vad hon gör, därför måste idéerna praktiseras om de ska överleva. Vad som krävs är alltså att vi kravlar oss ur sängen på söndagsmorgonen och tar oss till kyrkan. Visst, det innebär att söndagsbrunchen kommer i kläm, men inga segrar utan uppoffringar – och dina barnbarn kommer att tacka dig!

För tvärtemot ryktet finner den som tittar närmare på saken få områden där kyrkorna inte ligger i framkant. Klimatrörelsen leds av påven. Sverige har slutat skramla, men kyrkorna arbetar ännu intensivt med integrationen, med språkkaféer och flerspråkig verksamhet i snart sagt varje församling. Internationell forskning visar att regelbundna kyrkobesök korrelerar positivt med politiskt engagemang, tillit och generositet. Detta gäller även om man inte tror: en person som kallar sig kristen men inte går i kyrkan är lika (o)engagerad som en sekulär medborgare – medan en ateist som börjar gå i kyrkan blir lika engagerad som någon som faktiskt tror på vad predikanten säger.

Livet i kyrkan gör politisk skillnad. Församlingar genererar det sociala kapital som är avgörande för demokratins överlevnad, men som i dag är kraftigt eroderat.

 

Jungfru Maria.

Religion en vana

En och annan värjer sig kanske med hänvisning till att de inte tror på Gud. Men jag tvivlar på otron. Visserligen säger bara en fjärdedel av svenskarna att de tror på Gud – men de flesta tror på den undflyende gudomen "Något". Hälften hoppas på ett liv efter döden, och de som ber regelbundet är dubbelt så många som gudstjänstbesökarna. Här finns med andra ord tillräckligt med övertygelse för att åtminstone känna sig hemma i Svenska kyrkan.

Dessutom är det här med tro aningen överdrivet. Religion är väldigt mycket vana – tron kommer på köpet när man börjar göra.

I många livsval ställs vi inför valet mellan jaget och laget, men så är det inte här. Kyrkan kan inte reduceras till ett smörjmedel för den liberala demokratin – visionen är större än så: det handlar om det eviga livet. Visserligen har en del kyrkor avskaffat helvetet, men som den som lever uppmärksamt vet är det är fullt möjligt att fördärva sin själ redan i detta livet. Och frälsningen har aldrig främst handlat om vad man räddas från, utan vad man välkomnas in i: ett liv i gemenskap med Gud. 

Det är precis så stort som det låter.

 

Joel Halldorf är docent i kyrkohistoria och medarbetare på Expressens kultursida.

 

LÄS MER - Eric Schüldt om sitt uppvaknande: Facklorna kan tändas igen  

 

LÄS MER - Joel Halldorf: Liberalismens tomhet banade väg för Trump 

 

LÄS MER - Natalie Lantz: En gång för alla - sluta prata om "Bibeln" 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!