Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Postkoloniala kval

Ayi Kwei Arma nämns som Nobelpriskandidat.
Foto: Pressbild

Valerie Kyeyune Bäckström njuter av Ghanas store författare.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Vad är en bok? En berättelse, en symbol, ett verktyg? Ibland kanske allt. I "De vackra är ännu inte födda" är den det. Allt.

Såsom så mycket av den modernistiska prosan (boken är från 1968) är den både och; stram, nykter och återhållsam i språket, så stram att man nästan missar att texten är strösslad med poesi. Allt är så klarsynt att man måste svälja texten i små munnar för att inte missa en endaste del.

Svårare är det att inte läsa boken som en allegori över något större; vi får följa Mannen, men Mannen är snarare en symbol för Ghana och de moraliska kval som det (post)koloniala sinnet står inför.

Det är en storslagen läsupplevelse.


Ghana stinker, men stanken är en metafor. I stället får vi lyxen att blicka in i ett land, precis befriat på papperet, i tanken fortfarande fast. Ayi Kwei Armah skriver tidigt i boken; "Men du förstår, det är inte något val mellan liv och död, utan vilken sorts död vi till sist kan stå ut med. Har du inte upptäckt att det inte finns någon frälsning någonstans?"

De vita herrarna har precis börjat bytas ut; det är detta friheten har lett till. Några svarta namn på de vita bungalowerna, annars är allt sig likt. Nya ledare, kupper, för folket är allt detsamma. Och där utkristalliserar sig ett av bokens teman: vad ska man välja - att göra rätt eller att göra som alla andra? Att ge efter för korruptionen för att mätta den egna familjen, eller stå fast vid en övertygelse som i sammanhanget närmast blir dåraktig?


Det är en historia om moral, om makten och härligheten, men det är också förvånansvärt roligt, på ett litet syrligt sätt. Även om boken, och särskilt slutet, har en tydlig sensmoral blir det aldrig dassigt.

Tvärtom känns det både modernt och svidande aktuellt. Tajmningen av nyutgåvan kan man inget annat än gratulera förlaget för - i och med tidens intresse för postkoloniala diskurser är detta ett både viktigt, lite deppigt (så mycket är sig likt!) och åh så njutbart bidrag, som förhoppningsvis kan upplysa fler om Ayi Kwei Armahs briljans.


Valerie Kyeyune Bäckström

kulturen@expressen.se


Följ Expressen Litteratur på Facebook - där kan du diskutera och kommentera våra artiklar.

ROMAN

AYI KWEI ARMAH
De vackra är ännu inte födda
Översättning Jan Ristarp
Modernista, 224 s.