Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Politikerna låter skolan sjunka ner i korruptionsdyn

Gymnasieläraren Filippa Mannerheim.
Sveriges riksdag.
Foto: OLLE SPORRONG

Läraren Filippa Mannerheim väckte stor debatt med sin anklagelseakt mot svenska riksdagspolitiker om marknadsskolan.

Alla partier – utom M och KD har svarat – och Mannerheim skriver nu sin slutreplik.


Kommentera artikeln! När du läst texten får du gärna dela med dig av dina tankar i kommentarsfältet längst ner.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

SKOLDEBATT. Det var en gång en bonde som var förfärligt lomhörd, något han skämdes över. En dag, när han stod och täljde på ett yxskaft, såg han lantmätaren komma gående på vägen. ”Först frågar han nog vad jag gör och då svarar jag ’Yxskaft’”, tänkte gubben. Sedan frågar han om han får låna min märr och då säger jag: ”Henne har ryttarna ridit ryggen av”. Och när han frågar om min gamla eka svarar jag ”Hon är helt fördärvad och håller varken väder eller vatten.” 

– Goddag! sa lantmätaren. 

– Yxskaft, svarade gubben. 

Den här sagan läste min far för mig när jag var barn och jag minns att vi skrattade gott åt gubbens bestämda men befängda svar. Att sagan nu väcks upp inom mig igen, efter 40 år, är ingen tillfällighet. 

Efter att ha tagit del av de sex (icke)svaren från våra riksdagspartier efter min artikel ”Jag anklagar…!”, är jag skolpolitiskt bedrövad. Det som är positivt är att våra riksdagspolitiker har svar på alla mina frågor. Det som är negativt är att deras svar sällan har med frågorna att göra.  

Centerpartiet hävdar stolt, (efter tre månaders betänketid, under det att deras formuleringar farit fram och tillbaka mellan kommunikatörer och partiledning), att de minsann vill öka valfriheten och transparensen i svensk skola men ger sedan förslag som leder till raka motsatsen – hala som ålar i sin kamp för att försvara aktiebolagens vinstutdelning. Liberalerna skriver ett svar så fyllt av tomma fraser att jag redan glömt vad budskapet var. Jag tror att det var något om att lärare är jätteviktiga. 

Socialdemokraterna och Miljöpartiet håller med mig i sak men kan tyvärr inget göra, ”jättetråkigt, verkligen.” Inom Västerpartiet är man klädsamt förbannad, Sverigedemokraterna skyller som vanligt på invandrarna och Moderaterna och Kristdemokraterna ids inte ens plita ihop ett svar. Förmodligen har de inga. 

– Svensk skola är i djup kris! Politiker, ni måste agera!

– God dag, yxskaft, lilla vän.

Vad är egentligen politik för våra politiker? frågar jag mig. Är det slipade kommunikationsbyråers blötslickade, skälvande pekfinger i luften eller är det en uppriktig problembeskrivning och en långsiktig och genomtänkt vision av vad Sverige kan bli, baserad på kunskap, ansvarskänsla och en ärlig vilja att förbättra vårt samhälle? 

Vem vet? Inte jag i alla fall. 

Vart är den på väg?
Foto: CSABA BENE PERLENBERG / GT/KVP

I en annan saga jag nyligen läst med mina elever, låter H.C Andersen det lilla barnet ropa ut det självklara: ”Kejsaren är naken!”

Vi är många som ropar nu, men utan att våra makthavare hör oss.  

Men detta är ingen saga. Detta är 2021 i ett litet men extremt land i norr, där majoriteten av våra riksdagspartier gjort klart för oss väljare att svensk skolmarknad, med dess destruktiva följder, ska vara kvar. Aktiebolagens expansion på den kommunala skolans bekostnad, det orättvisa skolvalsystemet, skolpengens extrema och skeva konstruktion som håller på att köra svensk skola i botten, betygsinflationen, en bortröstad offentlighetsprincip och ett alltmer segregerat skolväsende – allt detta ska vi fortsätta leva med. 

Detta var inte vad vi tänkte oss med friskolereformen! 

Ändå är majoriteten av våra politiska partier fast beslutna att fortsätta på den väg som fört svensk, skattefinansierad skola allt djupare ned i korruptionsdyn. Bolagskompisarnas vinster är för viktiga för att lagstiftas bort. Samtidigt som innehållslösa budskap trummas ut till väljarna som bleka, orwellska mantran: ”Alla skolor ska vara bra!”, ”Det är inte huvudmannen utan skolans kvalitet som ska vara i fokus”, ”Valfrihet är viktigt!” ”Friskolor är bra!” 

– God dag, yxskaft. 

Faktum kvarstår: Vi är det enda land i världen med denna skolmodell. Inget parti, varken höger-eller vänsterpartier i övriga världen, driver idén om fri etableringsrätt för kommersiella bolag, ett nästintill obegränsat vinstuttag, brist på demokratisk insyn kring hur skattemedel används och fritt fram för vinstdrivande företag att välja och vraka vilka barn man vill undervisa. Det svenska skolsystemet är riggat. 

Flera borgerliga opinionsbildare och ledarskribenter har glädjande nog börjat höja sina röster mot marknadsskolan. Även Liberalerna har helt nyligen uttryckt en oro över riskkapitalister som skolägare. Det inger ett visst hopp. Men att en överväldigande majoritet av våra riksdagspartier inte samstämmigt kan uttrycka att de är beredda att ta ansvar och göra något åt problemen är inget annat än upprörande. De vill helt enkelt inte sluta vara det enda land i världen som prioriterar utländska riskkapitalister framför landets barn. 

Men svensk skola är inte politikernas eller aktiebolagens privata egendom att mjölka pengar och makt ur. Skolan tillhör oss. Det svenska folket. Det är vi som betalar för kalaset. 

I valet 2022 har vi väljare möjlighet att använda våra röster klokt med den samhällsviktiga skolfrågan i fokus. Röstar vi på ett parti som inte vill förändra skolsystemet utan bara låtsas peta i det för syns skull, kommer systemet att finnas kvar. Och det kommer att sätta enorma spår i vårt svenska samhälle. 

Riksdagspolitiker: Jag har inget mer att tillägga i sakfrågan. 

Min anklagelse mot er kvarstår. 


Av Filippa Mannerheim
Filippa Mannerheim är gymnasielärare i svenska och historia, samt skribent och skoldebattör.


KOMMENTERA ARTIKELN

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Expressen möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till expressen.se. Expressen granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen expressen.se. Läs mer om kommentering här.