PODCAST. Över en kantarelltoast på den nya restaurangen Blå+ i Gert Wingårdhs betonglåda diskuterar Gunilla Brodrej och Martina Montelius huruvida det är viktigt att kulturministern är nersänkt i kultur eller inte.
https://embed.radioplay.io?id=96156&country_iso=seEnligt Alex Schulmans krönika, i DN (dit han tagit ett skutt från Expressen) är det ju det. Viktigt alltså. Han menar att Amanda Lind kan för lite om kultur och att kulturministerns Instagram är ”självcentrerat och dumt”.
– Alex Schulman tror att han har ett underifrånperspektiv, men när han yttrar sig om Amanda Linds glädjehopp på Instagram blir det skevt. Han är nu på en sådan upphöjd maktposition. På nåt sätt var det mera klädsamt när han, som han säger i en intervju i Café, var ”vaktpost för främlingsfientlighet”, vilket han var upprepade gånger som krönikör i Expressen, säger Gunilla.
– Synd. De vaktposterna tillhör de få faktorer i offentligheten av vilka behovet är skriande. Motståndet man möter är ju inte bara massivt, utan formspråket är väldigt speciellt. Det finns ett rasselingo man måste stå ut med, det vet både du och jag, säger Martina.
– Det kan hända att han har tröttnat på det, för varje sådan krönika får ju konsekvenser, säger Gunilla.
Vore jag kulturminister skulle jag vara oerhört noga med att inte följa utövare på mitt officiella konto.
I sin krönika kallar Alex Schulman Amanda Lind för ”selfieminister” och tycker att det är avslöjande att hon inte följer några kulturutövare på sitt Instagram.
– Vore jag kulturminister skulle jag vara oerhört noga med att inte följa utövare på mitt officiella konto. Det blir för kladdigt. Det går emot armlängds avstånd, säger Martina.
– Men om jag är djävulens advokat, måste man kunna så mycket om kultur när man är kulturminister?
– I Sverige är det viktigt att kunna motivera kulturens existens.
– Den här personen måste inse vikten av konst och kulturen, men den kanske inte måste vara nersjunken och marinerad i den. Jag säger som Göran Persson (i ett klipp som blivit viralt) att vi behöver en partiledare som är bildad. Kulturministerns makt verkar ju mest vara symbolisk.
– Vad innehåller egentligen en vanlig dag i en kulturministerns liv, hur mycket spelar det roll vad ministern egentligen tycker? Vad består makten i?
– Du ska leda ditt departement och du ska göra dig i medierna och kanske vara lite rolig på Instagram.
– Hon är postergirl för kulturbidragen. Det är henne alla tittar på, som en bebis, hur mår mamma.
Men vad är det som tar en sån jävla tid.
– Hon är ju som en kunglighet.
– När Alice Bah Kuhnke blev kulturminister berättade hon att hon hade tagit ett snack med sina barn och sagt: nu kommer inte ni se mig. Men vad är det som tar en sån jävla tid, undrar Martina.
– Jag intervjuade kulturministern med gråten i halsen men jag fick egentligen inget svar på någonting. Hon är väldigt skicklig på det. Och då gör jag mitt jobb dåligt. Vi kulturjournalister gör ett dåligt jobb.
– Vi läsare vill ha en kulturens Magda Gad, jag är besatt av henne, jag läser alla chattar hon har med läsarna, och svarar på samma frågor om och om igen, läser alla hennes djuplodande reportage, säger Martina.
– Hon tröttnar aldrig.
– Hon skulle kunna svara gång på gång på vad vi har för grundanledning till att vi har en skattefinansierad kultur, vad kulturen har haft för betydelse genom tiderna, och vart pengarna tar vägen, säger Martina.
– Ja det skulle behövas en sådan otroligt tålmodig och jättekunnig kulturjournalist.
Gunilla och Martina drar sig vidare till minne vilken kultursyn Alice Bah Kuhnke stod för. Hur bildad statsminister Göran Persson faktiskt var och hur sorgligt det är att de ger bort kulturministerposten. De tar en runda i den nya konsthallen och beundrar ljuset som strilar ner genom takfönstren. Slutligen meddelar de Ninna Prages svar på sin inbjudan till podden.