Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

"Jag är en av Sveriges främsta PK-kvinnor"

Foto: ƒLDRE BILD / SCANPIX SWEDEN

Därför är det inte okej att ta sitt barn hårt i armen. Därför är det inte nytt och intressant att vara konservativ. Därför ska vi lyssna på Ellen Key och inte på Della Q. Och därför är Martina en av Sveriges främsta PK-kvinnor. 

Lyssna på Lyssna på Lunch med Montelius – avsnitt 145

Ladda ner avsnitt
Spela upp i annan app Prenumerera i podcast app

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

PODCAST | LUNCHMED MONTELIUS. I det här avsnittet ger Gunilla och Martina beskäftiga råd till unga mödrar. Men de har också läst Greta Thurfjells text om huskvinnan i DN Kultur som uttrycker en längtan hos unga kvinnor att gå in i rollen som undergiven kvinna, kanske rentav hemmafru.

- Det jag och andra har hakat upp sig på är att Thurfjell skriver att hon tycker om att sitta och lyssna på män som har långa utläggningar. Och att hon kallar kvinnor hon retar sig på för fitta, säger Martina.

- Säg att jag slutade med allt utom podden, min motsvarighet till damer på Östermalm som öppnar porslinsaffär, skulle jag då vilja ägna de sista vitala åren av mitt liv åt hus och hem, så att min man kunde sitta och puffa på en pipa och läsa den senaste intervjun med Horace Engdahl och nicka instämmande, undrar Martina.

Unna sig att drömma

- Om jag ska vara lite förlåtande så är det här nåt man kan unna sig att drömma om. Greta Thurfjell fantiserar lite kring det här, så som man kan göra på DN Kultur, och tänker att det kanske är angeläget för andra, säger Gunilla.

Men begreppet huskvinna har fått Gunilla att tänka på andra sammansatta nedsättande begrepp. Kön plus substantiv. Hemmafru. Kulturman. Julkvinnan som Natalia Kazmierska myntade. Pappafeministen som Ida Ölmedal uppfann. PK-kvinnan, som Johanna Frändén skrev om.

- PK-kvinnan, det är säkert jag, är hon inte släkt med batikhäxan, undrar Martina. 

- Instinktivt känner man bara att det här vill jag inte vara, säger Gunilla. 

- Alla försöker åka slalom förbi de sammansatta orden, säger Martina.

- Som "klimakteriekvinnan", säger Gunilla.

- Ja, varje dag bombarderas vi med olika positioneringar i debatten och alla känner med sin portvinstå vilket sammansatt ord de är. Jag tror att jag är en av Sveriges främsta pk-kvinnor, vilket är jättepinsamt, men jag tror att jag har politisk korrekt genuppsättning. Jag råkar ha de åsikterna. Jag är till exempel fortfarande väldigt positiv till genusdagis, eftersom jag tog del av forskningsprojektet på Förskolan Tittmyran där personalen fick en chock när de studerade hur olika de själva behandlade pojkar och flickor. Och sen blev allt så där förvridet i nån sorts David Eberhardsk LSD-dröm. Om man särbehandlar barn på grund av kön kanske det inte ÄR så bra, säger Martina.

Det heter förskollärare

- Apropå dagis har vi fått ett meddelande om att förskollärare kämpar för att få bli kallade för förskollärare. Och inte dagisfröknar. Dagisfröken används ju ofta i nedsättande bemärkelse.

- Vi jämförde Ulf Kristersson med en dagisfröken i förra avsnittet, och då menade vi det sammansatta nedlåtande begreppet, säger Martina. 

- Vad de allra flesta syftar på när de säger dagisfröken är den sämre sorten. Och som sådan dyker hon upp i podden Della Q. Som även den nämndes i Greta Thurfjells text.

Gunilla spelar upp ett avsnitt om dålig förskolepersonal ur Della Q där de kommer ut som "dagismotståndare" och supernannyn Louise Hallin säger en hårresande sak om förskolepedagoger som de efter viss reservation ändå stämmer in i. 

Martina blir rasande och klargör en gång för alla att förskolorna finns för att det är reellt behov.

- Jag tror de ser dagis som en aktivitet bland andra. Kvinnorna i Della Q prioriterar familjebildning och barn framför karriär, säger Gunilla.

- De flesta människor kan inte det. Möjligtvis kan de ta ut hela sin samlade föräldraledighet och sedan får de i så fall skala ner och bosätta sig i en stuga med utedass i skogen och det räcker ändå inte. Ni vet inte vad fan ni pratar om, snorungar, och är det så att man tror att det är en prioriteringsfråga så tillhör man det mest privilegierade samhällskiktet, ryter Martina.

Ellen Key. Foto: ƒLDRE BILD / SCANPIX SWEDEN

- Om vi ska lugna oss lite kanske vi inte ska ta de här kvinnorna på orden, det är en humorpodd, säger de. Vi kan låtsas att det är kungafamiljen som gör en podd, därför att det är så bisarrt. Men som den skitjobbiga person jag är, den beskäftiga Ellen Key-människan, så kunde jag inte låta bli att reagera när de här kvinnorna säger att det är okej att ta sitt barn hårt i armen, säger Gunilla.

– Då tar jag dem hårt i armen och ser hur de reagerar, kontrar Martina.

– De menar att det inte finns nåt annat sätt att göra om man ska styra ett barn som vill slå ett annat barn, säger Gunilla.

Måste tjata

- Jag måste knäböja inför deras argument. Vilken satir. Stort grattis till begåvningsnivån, säger Martina. 

- Vad ska man då göra när man har ett oregerligt barn?

- Tyvärr är det så att man måste hålla på att traggla och tjata. Vi håller inte på med våld. Lösningen är inte att man degenereras själv och använder grottmännisko-kommunikation. Det är frustrerande att ha barn. För det mesta funkar ingenting, säger Martina.

- Det är som i relationer mellan vuxna. Ibland funkar det inte. Alla föräldrar har tagit sitt barn hårt i armen någon gång, det är en sak, en annan sak är att säga att det är okej. I samma andetag som man säger att man är dagismotståndare. Skicka barnen till förskolan, så slipper de bli tagna i armen, föreslår Gunilla. 

 

Lyssna på det senaste avsnittet av Lunch med Montelius HÄR.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!