Bennys blommiga kaftan är gnistan män behöver

PODCAST. Litteratur, mode och tv-serier avhandlas i det nya avsnittet av Expressens kulturpodd. Montelius och Brodrej börjar med ”Underskottet” av Daniel Sjölin.

– Jag är ett stort Daniel Sjölin-fan, vi har samma smak när det gäller böcker. Gammal experimentell 60-talslyrik typ Erik Beckman. Vi gillar ordkonst och högtflygande fantasier, säger Martina.

”Underskottet” är inspirerad av Georges Perec, som skrev en bok utan e för att illustrera tomheten efter sin familj.

– Jag tycker att det finns ett starkt släktskap med Povel Ramel, den här omsorgen om varenda formulering. Sjölin måste tänka till, vrida och vända, det är besläktat med Povel Ramels ordkynniga penna, säger Gunilla.

– Daniel tillåter allvaret och sorgen att ta plats, men ibland hade jag velat ha ännu mer riktig smärta, säger Martina.

– Men den framtidsmiljö han bygger upp är så kul och konstig, säger Gunilla.

– Kritiken har varit löjlig. Kan inte nån få skriva en bok som har en pretention, han låter greppet få synas?

Lotta Bromé är tillbaka i etern efter att ha blivit metooad på Sveriges Radio. Programmet heter ”Halv tre med Lotta Bromé” och Gunilla har hört premiärsändningen där Bromé oförställt intervjuade ett pärlband av högoktaniga kändisar som om de vore hennes gamla bekanta. I tur och ordning Anni-Frid, Agnetha, Benny, drottningen och kungen. 

– Det där är en särbegåvning, säger Martina.

– Grattis Mix Megapol, det var det bästa jag har hört på länge, säger Gunilla. 

– Hon behövde bara ställa sig där så kommer Sveriges mest berömda personer och tar en kölapp. 

– Det mest lyckade come backen av en metooad person.

– Som om alla välsignar hennes återkomst.

Sist pratar Gunilla och Martina om Benny Anderssons blommiga kaftans eventuella miljardärsaura och läser upp ett lika lärorikt som uttömmande sms från Expressen Kulturs modeexpert Philip Warkander.

Om Anderssons kaftan skriver han:

”Uppenbarligen krävs det god ekonomi (alternativt att man är en ekonomisk idiot) för att köpa ett sådant plagg och på så vis är ju kaftanen en förlängning och en representation av Anderssons stora framgångar och goda privatekonomi. Men, om inte journalister påtalat att den var dyr, hade betraktarna kunnat ana sig till priset? Den är ju ful, fladdrig och formlös”.

– Nej, fy vad taskigt, säger Martina.

– Jag tycker om att han är ärlig, säger Gunilla.

Warkander fortsätter: ”Det är snudd på omöjligt att tolka ytans koder i dag, självklart är det så här en miljardär ser ut 2022. Visst, den som vet den vet (alltså, det krävs kunskap för att gissa sig till plaggets prislapp) men exemplet visar att kläder inte i första hand handlar om att kommunicera ekonomiskt eller kulturellt kapital. Jag skulle tro att Andersson mest tyckte att kaftanen var fin och att han kände sig snygg i den”.

– Det tror jag också. Benny Andersson har varit rik tillräckligt länge för att inte tänka åh, va rik jag är, säger Martina.

– Jag tycker att det är intressant att när man har ett visst kapital kan man också frigöra sig från alla normer, säger Gunilla.

– Många äldre män som följer med sina fruar på teater på Teater Brunnsgatan 4 har en väldigt homogen klädstil. Jag skulle vilja att fler helt vanliga män reflekterar över vad de tycker är snyggt. Finns det inte en oförlöst liten modedröm? Kör hårt Svante, Stefan och Tomas!

– Vore det inte lite härligt att dra på sig en flygig fladdrig kaftan med blommor på?

– Benny Anderssons kaftan skulle kunna bli gnistan som sätter i gång en skogsbrand av fantasifulla kläder. Så då tackar vi Benny och Yamamoto, säger Martina.

– Vi väljer glädjen, va kul va fint, blommigt, säger Gunilla.

Dessutom: Poesitips, så bra är ”Clark” på Netflix och så bra är ”Kriminalarkivet” i SVT.

Lyssna på hela avsnittet i spelaren ovan eller där poddar finns.