KULTURDEBATT. Att skriva är ett ensamt arbete. Därför är det glädjande med engagerande läsarrespons. Kristofer Andersson hade också delvis rätt när han i förra veckan invände mot mig i Aftonbladet: dagens mode är för de unga. När fyrtiotalisterna blev tonåringar på 50-talet gjorde de mode till ungdomskultur, och så har det förblivit. Mode är ett utmärkt sätt att utforska vem man vill vara, vilket ofta hör just ungdomen till. Senare i livet lär sig de flesta att det egna egot är ett minst sagt trist ämne att ägna sig åt, och vet att det är mer givande att fokusera på andra och annat.
Däremot har Andersson fel om hantverk som klassmarkör. Bland mina ömmaste barndomsminnen är de tröjor som mormor ständigt stickade till mig och hennes andra barnbarn. Min mormor var motsatsen till en överklassdam. De svårigheter som hon under sin uppväxt genomled på grund av bristande ekonomi hade kunnat fungera som inspirationsmaterial till vilket hollywooddrama som helst. Hantverk är nämligen inte enbart förknippat med lyx utan återfinns i alla samhällsklasser.
Att mode är omodernt kan vem som helst förstå.
Andersson nämner också debatten om Lydia Sandgrens ”Samlade verk”, vilket är intressant eftersom det finns en intim relation mellan mode och litteratur. Därför pågår just nu ett forskningsprojekt vid Lunds universitet, lett av bokhistorikern Gunilla Törnvall och finansierat av Vetenskapsrådet, om kvinnors läsande under perioden 1881–1981.
Projektet fokuserar dock på en särskild typ av läsning, nämligen den av pappersmönster för kvinnornas privata klädproduktion. Genom den här typen av mönster, som även min mormor använde som mall i sin stickning, kunde kvinnor ägna sig åt hantverk och hemsömnad på ett sätt som demokratiserade mode och gjorde det möjligt även för dem med begränsade medel att klä sig trendriktigt.
Modets klimatavtryck har gjort det irrelevant i en tid när just klimatet blivit en ödesfråga.
Att mode är omodernt kan vem som helst förstå. Världen står bokstavligen i brand medan isar smälter, regnskog skövlas och Kina håller sig med koncentrationsläger för att kunna erbjuda billiga modevaror. Modets klimatavtryck har gjort det irrelevant i en tid när just klimatet blivit en ödesfråga. Och det är just därför som det småskaliga och personliga hantverket rymmer sådan potential inför framtiden.
Inte för att det skulle handla om lyx eller status (även om mode är intimt sammanflätat med klassamhället) utan för att det erbjuder ett nygammalt sätt att tänka på konsumtionsvaror på, där de senaste årens shoppinghysteri äntligen blivit passé.
Philip Warkander är fil doktor i modevetenskap och medarbetare på Expressens kultursida.
Lyssna på ”Två män i en podd”
https://embed.radioplay.io?id=73236&country_iso=seEn sökande podd från Expressen Kultur – om manlighet, kärlek och ensamhet. Med två av kultursidans främsta namn: Radiostjärnan Eric Schüldt och Daniel Sjölin, författare och tv-profil. Självhjälp för intellektuella.